Källa: Nyhetsbrev Svenskt Näringsliv 2011-10-21
De kraftigt sänkta sjukskrivningstalen i Sverige är imponerande och förvånande, enligt OECDs sjukförsäkringsansvarige Christoffer Prinz. De relativt små förändringar som gjorts i regelverket brukar inte få sådana här kraftiga effekter säger han.
För Christoffer Prinz, ansvarig för sjukförsäkringsfrågor på OECD, är bilden klar. Antalet sjukskrivna i Sverige i mitten av 2000-talet hade nått orimliga nivåer. Förändringar av systemet var nödvändiga.
”Tidigare kunde man i det svenska systemet vara sjukskriven i fem till tio år. Det fanns ingen bortre gräns. I de flesta länder finns det en gräns efter ett till två år.”
När Alliansregeringen tillträdde 2006 genomförde den bland annat sänkt sjukpenning, förändring av arbetsförmågebegreppet, nya regler för läkarna och begränsningar av hur länge man kan få sjukpenning.
”Det har skett en häpnadsväckande utveckling. Sjukskrivningarna har sjunkit dramatiskt och betydligt färre blir sjukpensionerade. Sverige har verkligen gjort rätt saker”. Det säger Christoffer Printz som var ansvarig för OECD:s Sverige rapport avseende sjukförsäkringens funktionssätt.
Den enklaste vägen som många länder tar, enligt Christoffer Prinz, är att lägga mer sjukskrivningsansvar på arbetsgivaren. Det brukar ge snabb effekt.
”Att till exempel kräva mer av läkarna är svårt. Läkare sjukskriver, men är …..
samtidigt inte ansvariga för att den sjukskrivna personen ska komma tillbaka i arbete igen.”
Sveriges metod att framför allt ändra regelverket trodde han inte skulle räcka. Idag är han imponerad, och förvånad över resultatet.
”Jag har jobbat länge med de här frågorna men jag kan inte säga varför sjukskrivningarna har sjunkit så mycket i Sverige. Det måste antingen handla om att attityden till sjukskrivningar har förändrats eller så är det bara är en tillfällig förändring som snart kommer svänga tillbaka igen”.
Problemet med höga sjukskrivningstal finns i många OECD-länder. Det är ofta en komplicerad problematik och svårt att nå resultat. Norge har till exempel försökt sänka sina sjukskrivningstal men misslyckats. Enligt Christoffer Prinz finns det ett systemfel i många länders regelverk som gör sjukskrivningarna längre än vad de behöver vara.
”Systemen är inte utformade för att få människor tillbaka i arbete. Insatserna är för få om man blir sjuk. Och om man inte blir frisk av sig själv under det första året så är det mycket svårt att komma tillbaka”.
Att ha tilltro till arbetsförmågan menar Christoffer Prinz är en källa till framgång.
”Bara för att du inte kan jobba med det du gjorde tidigare så betyder inte det att du inte kan jobba alls. Det är väldigt få människor som inte har någon arbetsförmåga alls”.
”Tidigare kunde man i det svenska systemet vara sjukskriven i fem till tio år. Det fanns ingen bortre gräns. I de flesta länder finns det en gräns efter ett till två år.”
När Alliansregeringen tillträdde 2006 genomförde den bland annat sänkt sjukpenning, förändring av arbetsförmågebegreppet, nya regler för läkarna och begränsningar av hur länge man kan få sjukpenning.
”Det har skett en häpnadsväckande utveckling. Sjukskrivningarna har sjunkit dramatiskt och betydligt färre blir sjukpensionerade. Sverige har verkligen gjort rätt saker”. Det säger Christoffer Printz som var ansvarig för OECD:s Sverige rapport avseende sjukförsäkringens funktionssätt.
Den enklaste vägen som många länder tar, enligt Christoffer Prinz, är att lägga mer sjukskrivningsansvar på arbetsgivaren. Det brukar ge snabb effekt.
”Att till exempel kräva mer av läkarna är svårt. Läkare sjukskriver, men är …..
samtidigt inte ansvariga för att den sjukskrivna personen ska komma tillbaka i arbete igen.”
Sveriges metod att framför allt ändra regelverket trodde han inte skulle räcka. Idag är han imponerad, och förvånad över resultatet.
”Jag har jobbat länge med de här frågorna men jag kan inte säga varför sjukskrivningarna har sjunkit så mycket i Sverige. Det måste antingen handla om att attityden till sjukskrivningar har förändrats eller så är det bara är en tillfällig förändring som snart kommer svänga tillbaka igen”.
Problemet med höga sjukskrivningstal finns i många OECD-länder. Det är ofta en komplicerad problematik och svårt att nå resultat. Norge har till exempel försökt sänka sina sjukskrivningstal men misslyckats. Enligt Christoffer Prinz finns det ett systemfel i många länders regelverk som gör sjukskrivningarna längre än vad de behöver vara.
”Systemen är inte utformade för att få människor tillbaka i arbete. Insatserna är för få om man blir sjuk. Och om man inte blir frisk av sig själv under det första året så är det mycket svårt att komma tillbaka”.
Att ha tilltro till arbetsförmågan menar Christoffer Prinz är en källa till framgång.
”Bara för att du inte kan jobba med det du gjorde tidigare så betyder inte det att du inte kan jobba alls. Det är väldigt få människor som inte har någon arbetsförmåga alls”.
Direkt vid havet i liten anläggning med swimmingpool hus-lägenhet med …