Rekord i svensk korruption – ”Kan fiffla helt straffritt”

Källa: Tidningen Näringsliv 2024.03.08

Mutor, riggade affärer och obstruktion av offentliga handlingar. Korruptionen i svenska myndigheter och kommuner blir allt värre, konstaterar Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt och expert på korruption. ”Respekten de senaste tio åren har verkligen försämrats”, säger han till TN.

Sverige har länge varit ett av världens minst korrupta länder. Men i organisationen Transparency Internationals senaste index över uppfattad korruption sjunker Sverige, och noterade sin sämsta placering någonsin sedan mätningen startade 1995. Dessutom är Sverige ett av de fem EU-länderna med den sämsta utvecklingen i indexet.

Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet och expert på korruption. Han menar att det är svårt att mäta hur utbredd korruptionen är, men att det är ett större problem än vad många tror.

– Jag brukar säga att när det finns människor finns korruption. Det finns alltid folk som inte tycker att de behöver följa reglerna, säger han.

För att exemplifiera tar han upp domstolsprocessen i Uppsala mot en verksamhetschef på Akademiska sjukhuset, som åtalas för att ha tagit emot mutor från fem olika leverantörer.

– Den normala reaktionen när någon ber om en muta borde vara att ringa polisen. Men här har fem olika leverantörer ställt upp på den här chefens koncept. Vilket får en att tro att den korruptionen vi ser och som kommer upp till ytan bara är toppen på ett stort isberg, säger han.

”Det finns riggade upphandlingar lite här och där”

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar på flera brister i den offentliga upphandlingen, och presenterar nio förslag för att åtgärda dessa (återfinns längre ned i artikeln). Tidigare har det inte funnits någon siffra över hur stor andel av de offentliga upphandlingarna som resulterar i återkommande vinnare, men med hjälp av AI-företaget Tendium visar rapporten att 65,2 procent av alla upphandlingar har återkommande och delvis återkommande vinnare.

Anledningen till den relativt höga siffran kan bero på att myndigheterna är nöjda med befintlig leverantör och vill se ett fortsatt samarbete eller att det är besvärligt att byta leverantör. Men det kan också bero på en bristande konkurrenssituation och en grogrund för någon form av korruption (vänskapskorruption), menar rapportförfattaren Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv.

– I våra enkäter får vi ofta höra av företag att de upplever upphandlingar som är riktade mot en specifik leverantör på förhand, och att det därmed är avgjort redan innan några anbud lämnas in, säger hon.

Ett sådant exempel kommer från ett företag som insåg att kommunen hade kopierat deras broschyr i kravspecen för upphandling av en maskin:

”I ett fall hade man till och med kopierat ett stavfel och krävde att maskinen skulle ha en dargögla (i stället för dragögla). När en konkurrent ifrågasatte vad det var fick de svaret att det borde ni känna till.”

Olle Lundin är inte förvånad över andelen återkommande vinnare i upphandlingar.

– Vi vågar nog påstå att det finns riggade upphandlingar lite här och där. Det är inte helt ovanligt med upphandlingar som är så tighta att det bara finns en lokalleverantör som kan uppnå kraven, säger han.

Öppenhet ett problem

Ett annat problem som kan leda till en ökad korruption är en bristande öppenhet, både internt och externt, hos myndigheter och kommuner.

Ett vanligt problem är olika typer av hinder vid begärande av offentliga handlingar, så som att handlingarna inte finns digitalt eller att det kostar att få ut dem. Ett exempel är när en myndighet krävde 240 000 kronor (två kronor per sida) för att skicka ett leverantörskontra i pappersform till ett företag. Ett annat exempel är när Lantmäteriet skickade en låda till den som begärt ut materialet med posten där texten på varje A4-sida var storlek tre, alltså helt oläsbart.

– När man gör något sådant så är det ren obstruktion. Det krävs en mycket större öppenhet så att transaktioner kan granskas, säger Ellen Hausel Heldahl.

– Vi kan med bestämdhet säga att respekten för offentlighetsprincipen hos myndigheter de senaste tio åren verkligen har försämrats, säger Olle Lundin.

Han menar att Justitieombudsmannen (JO) allt för sällan sanktionerar myndigheter som brister i offentlighetsprincipen, och därmed bryter mot grundlagen.

– Det är anmärkningsvärt att det ytterst sällan blir några konsekvenser när man gör fel. JO borde använda sin makt till att åtala oftare, säger han.

Så kommer man åt problemet

Så vad behöver göras för att komma till bukt med den offentliga korruptionen?

I rapporten Nio förslag till åtgärder mot korruption föreslås bland annat att Ekonomistyrningsverket (ESV) får i uppdrag att analysera förutsättningarna för obligatorisk användning av spendanalyser/inköpsanalyser i ekonomisystemen, hos myndigheter och offentligt ägda bolag, med en inköpsvolym på mer än 150 miljoner kronor.

Dessutom föreslås att regeringen bör utarbeta ett lagförslag om införande av lag om e-handel hos samtliga upphandlande organisationer. I dag behöver bara statliga myndigheter med mer än 50 anställda använda sig av e-beställning.

– Med bättre öppenhet, inköpsanalyser samt krav på e-handel så är chansen att kringgå ekonomisystemen mycket svårare. Då kan man hitta de här konstiga transaktionerna, säger Ellen Hausel Heldahl.

– Det är inte ovanligt att en avdelningschef på en stor förvaltning attesterar 250 fakturor i veckan, Då måste man få hjälp med granskningen, och det får man genom spendanalyser och e-handel, avslutar hon.

Att fiffla med upphandlingar är straffritt

Olle Lundin välkomnar förslagen, och ser stora hål i den svenska lagstiftningen. Han efterfrågar ett större personligt ansvar i upphandlingsreglerna, så att det inte endast är myndigheten eller kommunen som får ta smällen när fel begåtts.

Han tar upp fallet med Vårdexpressen, där två tjänstemän på Region Skåne fick fängelsedomar i tingsrätten för att ha tagit emot mutor samband med upphandlingen av it-systemet Vårdexpressen. Hovrätten rev sedan upp fängelsedomarna, och menade att ingen av de båda tjänstemännen haft sådana ekonomiska förtroendeställningar som krävs för att uppfylla kriterierna för trolöshet mot huvudman.

– Det här gör att man i det offentliga Sverige drar slutsatsen att man kan fiffla med upphandlingar helt straffritt. De sanktioner som finns nu mot kommunen eller myndigheter är inget som avskräcker de här personerna, säger han.

– Det skulle behövas ett personligt ansvar i upphandlingsregleringen. Det tror jag skulle få folk att tänka till ordentligt innan de börjar fiffla.

Olle Lundin menar att svenska lagstiftare varit alltför passiva med att lagstifta mot korruption, och tycker att det verkar som att politikerna varit rädda för att erkänna att det finns ett problem i Sverige.

– Men det här är ju naturligtvis ett problem i alla rättsstater. Därför måste man aktivt försöka motarbeta den och det tycker jag är svårt att se att man från lagstiftarhåll gör just nu, avslutar han.