Hon startade debattstorm – tystades av arbetsgivaren

Källa: Svenska Dagbladet 2011.11.13
Först hårt kritiserad av näringslivet, tystad av sin arbetsgivare och sedan använd som slagträ av både högern och vänstern. Det blev konsekvenserna när Laura Hartman som forskningschef på SNS skapade debattstorm med en rapport om svensk välfärd. Nu blir hon analys- och prognoschef på Försäkringskassan. 

För ett par månader är hon tillbaka där karriären började. Hon sitter i ett trångt rum på andra våningen i ett hus som tillhör nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Fingrarna flyter mellan tangenterna medan meningarna om förändringarna av sjukförsäkringen tar form.
När SvD möter Laura Hartman arbetar hon med att ta fram ett underlag till en konferens i Paris. Slutsatserna som formuleras är typiska för hennes forskning: Regeringen får ros för att ha tagit tag i ett komplext problem och ris för att ha agerat överhastat och försumligt vid genomförandet av nya sjukförsäkringsregler.
– Som forskare måste man våga ta ut svängarna, sätta ner foten och dra slutsatser, säger hon. 

Dra slutsatser var också vad hon gjorde i september som dåvarande forskningschef vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Rapporten om konkurrensutsättning inom svensk välfärd, som hon då presenterade, tände ett debattkrig som ledde till att Laura Hartman fick munkavel  …..Artikeln fortsätter
och sedermera sa upp sig. Det föranledde i sin tur att vd:n för SNS tvingades avgå.
Kort efter presentationen skrev Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv, att slutsatserna var långtgående tendentiösa och sammanfattningen bedrövlig rent kvalitetsmässig. Och han var inte ensam om att vara kritisk. Samtidigt höjdes röster till hennes försvar.

Antalet rapporter, artiklar och böcker som Laura Hartman har skrivit och medverkat till är många, men ingen har kommit att skapa lika mycket diskussion som forskningsantologin om konsekvenserna av att konkurrensutsätta svensk välfärd. Innanför de lila pärmarna formuleras två slutsatser: dels att det saknas belägg för kvalitets- och effektivitetsvinster till följd av konkurrensutsatt välfärd och dels att forskningen på området är bristfällig. Plötsligt kom hon att stå mitt i samhällsdebatten när den är som hetast.
– Rapporten kom att missbrukas av både högern och vänstern, och jag kom att kallas både ond och driven av en partipolitisk agenda.
Hon tycker att utvecklingen var sorglig, inte minst för SNS vars förtroende naggades. Nu hoppas hon att historien kan få framtida betydelse som väckarklocka för trovärdig och oberoende forskning. Hon menar att målet är att komma sanningen så nära som möjligt och att snacket om SNS-rapporten borde handla om hur vi kan få så bra välfärdstjänster som möjligt, men även om utsikterna för forskningens frihet.
Det var nämligen inte första gången som hon ställdes inför frågan hur oberoende och kritisk forskning tillåts vara i Sverige. På SNS handlade det om att visa integritet gentemot näringslivet, som stod för en betydande del av medlemsbasen och budgeten. Tidigare under hennes karriär på Statskontoret och Finanspolitiska rådet har motparten varit regeringen men frågan densamma:
– Kan man bita den hand som föder en? Jag hävdar att det går. På kort sikt handlar det om att våga presentera obekväma resultat, på lång sikt är det en fråga om trovärdighet som jag tror att många är redo att ta.
Själv säger hon sig vara driven av ett samhällsintresse och att vilja hålla på med frågor som intresserar människor även utanför den akademiska världen.
– Jag vill bidra till att bättre beslut fattas. Det låter pompöst, men så är det, säger Laura Hartman och skrattar.
Hon vänder huvudet mot fönstret och blicken går förbi de gula raka gardinerna. Utanför faller de sista höstlöven och markerar övergången till en ny årstid.
Laura Hartman är redo att gå vidare. Böckerna om arbetsmarknadsforskning hann knappt komma upp ur flyttkartongen och in i bokhyllan, innan en nytillträdd generaldirektör på Försäkringskassan uppmärksammade henne om att det fanns en ledig tjänst på myndigheten att söka. Efter ett antal tester och intervjuer var jobbet hennes.
Samma dag som konferensen i Paris börjar tillträder hon tjänsten som chef vid avdelningen för analys och prognos på en av Sveriges mest utskällda myndigheter. Risken att hamna i blåsväder igen ser hon inte som ett problem, snarare som en utmaning.
– Som forskare är jag skolad att ta kritik. Problemet med SNS-rapporten var att jag inte fick möta den. Får jag bara göra det ser jag inga problem med en debatt. Ingen vinner på en försiktig ja-sägare.

Vad hände?
7/9 Rapporten Konkurrensens konsekvenser – Vad händer med svensk välfärd? presenteras av Laura Hartman, dåvarande forskningschef vid SNS. Laura Hartman får stark kritik från näringslivet och liberala ledarsidor för kapitlet med slutsatser.
22/9 Laura Hartman slutar vid SNS efter att ha försatts med munkavel. Även statsvetarprofessorn Olof Petersson lämnar organisationen i protest.
24/9 Ledamöter vid SNS högsta styrande organ, det så kallade förtroenderådet, kritiserar vd:n Anders Vredin och SNS styrelse för att ha fallit undan för påtryckningar från näringslivet.
26/9 Anders Vredin tvingas avgå.