Företagen avtalar inte bort bemanningsbranschen

Årets avtalsrörelse har inletts med ett flertal träffar med våra fackliga motparter. Frågan om inhyrning av personal står högt på flera fackförbunds dagordning. Facken vill begränsa företagens möjligheter att hyra in med motiveringen att företagen försöker kringgå lagen om anställningsskydd, LAS. Men det är inte vad företagen gör.

I det osäkra läge som råder väljer många företag som inte kan överblicka sin planering att bland annat hyra in personal när de behöver tillfällig förstärkning. Nyckelordet är konkurrenskraft. I det ligger en rad önskvärda egenskaper hos ett företag som i dag ofta ingår i globala förädlingskedjor, där det enskilda företaget är en länk i kedjan. Det innebär stora behov av att snabbt kunna ställa om och förändra företagets produktion eller tjänster eller att på kort tid öka eller minska på personal. Det är behov som blivit högaktuella i en situation som den nuvarande, men som alltid finns i företag som måste vara konkurrenskraftiga. Att i en värld av global konkurrens önska stabila förutsättningar är meningslöst eftersom den globala konkurrensen inte är sådan.

Företagen måste kunna välja mellan många olika möjligheter till anpassning och utveckling. Det handlar om hur arbetstiden förläggs, om att anställa tills vidare men också på visstid, att utveckla kompetens men att också kunna växla kompetens. Bland dessa möjligheter är det viktigt att inhyrning kan ske när det är det bästa alternativet.

Med inhyrning får kundföretaget en möjlighet att snabbare anpassa personalstyrkan efter växlande behov och minskad administration, men kostnaderna kan vara betydligt högre för inhyrd personal än för egen anställd personal. Den avvägningen görs efter rationella ekonomiska grunder.

Inhyrning är i Sverige en växande bransch, men den är fortfarande en liten bransch där drygt en av 100 på arbetsmarknaden arbetar. Det innebär att branschen i Sverige bara är hälften så stor som inom EU i övrigt. Utvecklingen följer dock ett internationellt mönster av tillväxt även om Sverige inte kommit så långt.

Allt sedan bemanningsföretag blev lagliga 1993 har det från fackligt håll hävdats att återanställningsrätten urholkas om ett företag kan hyra in personal när det finns personer som har företrädesrätt till återanställning. Men det är redan nu otillåtet att säga upp anställda för att i stället hyra in dem om syftet är att otillbörligt kringgå LAS, vilket redan sagts av Arbetsdomstolen. Det skyddet finns i LAS, även om facken undviker att nämna det.

Till nidbilden av bemanning hör att det är kundföretaget som vinner fördelar på bekostnad av den enskilda anställda i bemanningsföretaget. I dag arbetar ungefär 60 000 personer i bemanningsföretag. De har kollektivavtal, omställningsstöd, tjänstepension och löner som motsvarar de villkor som gäller för kundens egna anställda. Avtalet som bemannings¬anställda har i Sverige betraktas av fackförbund i andra länder som ett eftersträvansvärt föredöme.

Bemanningsbranschen bidrar också både med specialistkompetens till kunderna och med jobbmöjligheter för inte minst unga och andra grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Alternativet kan ibland vara arbetslöshet. Bemanningsbranschen bidrar positivt till arbetsmarknadens funktion och det finns därför ett gemensamt intresse av att företagens möjligheter att anlita bemanningsföretag inte begränsas.

Bo Antoni, vd Sveriges Byggindustrier

Bengt Huldt, samordnande vd Industriarbetsgivarna

Peter Jeppsson, vd TransportGruppen

Dag Klackenberg, vd Svensk Handel

Jonas Milton, vd Almega

Anders Narvinger, vd Teknikföretagen

Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv

Artikelförfattarna företräder samtliga sektorer inom Svenskt Näringsliv

Källa:Svenskt Näringsliv website 2010-02-05