”Att starta ett mediehus har aldrig varit lättare”

Källa: nyhetsbrev Sveriges Tidskrifter inget datum.

I USA säger journalisterna upp sig för att skicka nyhetsbrev via Substack. Den svenska journalist som funnits längst på Substack är Nicklas Hermansson. Vi bad honom berätta hur han jobbar.

Det är Nicklas Hermansson och Ivar Arpi. Men så många fler journalister i Sverige som hoppat på Substacks nyhetsbrevståg kommer vi inte på. I USA har det i stället varit ett lämmeltåg av journalister som börjat publicera egna nyheter i nyhetsbrevskanalen Substack.

– Att starta ett eget mediehus har aldrig varit lättare. Allt från produktion, till publicering och analys är mycket lättare nu än tidigare. Hittills har mediehus skyddat sina stjärnor och byggt in dem i egna kanaler. De borde vara livrädda för att journalister nu ska upptäcka sina egna värden, säger Nicklas Hermansson.

Men går det verkligen att tjäna pengar på att publicera via Substack? Distributören tar tio procent av prenumerationsintäkterna för betalbreven på sajten. Och därtill tar betalföretaget Stripe ytterligare tre procent.

Nicklas Hermansson gör ett matteexempel för att visa att nyhetsbrev (oavsett distributör) kan vara lönsamma. För att tjäna 1 miljon kronor på ett nyhetsbrev behöver han 200 kronor per år, i sin egen ficka, från 5 000 prenumeranter.

I början av oktober har NomoFomo 1 500 nyhetsbrevsläsare varav ungefär tio procent betalar för brevet. Han gör även ett specialbrev för en kund.

Allra intressantast menar Nicklas Hermansson att nyhetsbrevmodellen är för de experter som kan ta rejält betalt för sina insikter. I en krönika i Dagens Media i september skrev han om politiksajten Politico som har en proffspremiumvariant för läsare som är beredda att betala uppåt 100 000 kronor om året. Fantasisummor, visst. Men ett intressant tankeexperiment. Om ens innehåll är oerhört värdefullt kan det räcka med en liten läsekrets för att ge stora vinstsummor.

Nicklas Hermansson startade NomoFomo för drygt ett år sedan efter att han hoppat av Bonnier. Han har haft chefsroller på båda de stora mediehusen, Schibsted och Bonnier. Tv-chef på Aftonbladet, tv-chef för MittMedia och storytellingchef på Bonnier News Brand Studio.

– Jag har alltid omvärldsbevakat för de mediehus där jag har jobbat. Jag tycker det är roligt att kurera innehåll, och NomoFomo är det roligaste jag har gjort.

Hans affärsidé är att han scannar 2 500 artiklar, rapporter, poddar och videos i veckan, enligt egen utsaga. Utifrån materialet gör han för NomoFomo ett kurerat nyhetsbrev och en podd och för Dagens Media framtidsspaningar som krönikör.

Från november i år kommer han att tjäna mer på NomoFomo än vad han gjorde som löntagare. Främst ser han sitt nyhetsbrev som ett sätt att marknadsföra sig själv för att få göra föreläsningar och skrivuppdrag.

– Det finns andra sätt att tjäna pengar på sitt brev än genom trogna prenumeranter, säger han.

Han har precis inlett ett samarbete med ett klädmärke, men i skrivande stund är inte avtalet helt klart.

– Att jag kommer kunna erbjuda mina användare unika NomoFomo-kläder från en visionär stärker community-känslan, vilket är en av nyhetsbrevformatets främsta framgångsfaktorer, säger han och tillägger:

– Men för att hitta ett bra samarbete måste det vara med ett företag som har samma vision och linjerar i värderingar med en själv.

Kan man som journalist bevara sin trovärdighet – och ha annonssamarbeten?

– Ja. Om du samarbetar med företag som är relevanta för målgruppen och det är tydligt när någonting är sponsrat anser jag att det finns många journalister som inte bara kan bevara sin trovärdighet, utan även stärka den. Men så fort du träffar fel riskerar du att förlora ditt förtroendekapital. Så det är ett högt spel.

Ser du dig som en influencer?

– Nej, men jag försöker lära mig att göra det eftersom alla journalister är influencers. Det har de alltid varit. De var de första influerarna, säger Nicklas Hermansson.

Journalister har makt och inflytande och kan få dig att tänka annorlunda och ändra åsikt, exemplifierar Nicklas Hermansson.

– Journalister kan också förändra världen genom att avsätta politiker och skapa reformer. De kan verkligen påverka samhället och vår kultur. Men kan man som journalist också få betalt från varumärken som klassiska influencers får? frågar sig Nicklas Hermansson.

Hans svar är tvetydigt.

– Det grunda svaret är nej. I dagens medieklimat är trovärdigheten viktigare än någonsin. Samtidigt tror jag att mediehusen måste börja våga experimentera för att kunna behålla sina talanger.

Vilket råd har du till andra som vill prova att dra i gång nyhetsbrev?

– Jag hade nog försökt börja med att experimentera på kvällarna. Testa göra en blogg, en podd eller vlogg på Youtube. Testa att starta ett Substackbrev. Men vänta inte för länge, jag kan ångra att jag inte gjorde det här tidigare.

Nicklas Hermanssons lista – Så gör du ett framgångsrikt nyhetsbrev

1. Skriv om ett ämne eller nisch som du brinner för.

2. Konceptualisera formatet.

3. Sätt mål.

4. Kopiera dina förebilder.

5. Våga vara personlig.

6. Lägg lika mycket tid på de visuella inslagen som själva skrivandet.

7. Våga vänta med att ta betalt. Du måste skapa en lojalitet först. Ge, ge, ta.

Text: Matilda Nilsson

https://sverigestidskrifter.se/att-starta-ett-mediehus-har-aldrig-varit-lattare/?utm_medium=email&utm_source=Ungapped&utm_campaign=Innovationsstödet+till+medier+ryker+%2b+två+nya+magasin+lanseras&ug_cid=ec15b400-94e8-445d-b5fc-e50d47344f56