Skandalen: Därför struntar polisen i brotten mot företagen

Källa: nyhetsbrev fplus.se 2019.06.14

Stölder, skadegörelse och bedrägerier kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Handeln menar att polis och rättsväsende har lämnat walkover och att de kriminella får diktera villkoren. Samtidigt visar en rapport att just de brott som slår hårdast mot företagen är de som polisen prioriterar lägst.

Brotten mot företagen kostar oerhörda belopp varje år. Bara i den svenska handeln stjäls det för 7 miljarder kronor och det totala svinnet uppgår till 13 miljarder kronor, enligt Svensk Handel.

De senaste åren har även internationella brottsnätverk siktat in sig på Sverige. Nyligen skrev en rad företrädare från särskilt brottsutsatta branscher i en debattartikel i SvD att de här nätverken ser Sverige som ”ett smörgåsbord”.

För Henrik Andreasson, vd på entreprenadföretaget Andreasson & Lindh AB, är stölderna numera vardag. En till två gånger i veckan kommer tjuvarna på besök och tömmer företagets skogsmaskiner och lastbilar på diesel. Han beskriver det som en form av lågintensiv terror.

– Det som är skrämmande är att de kan verka helt ostört och att stölderna bara fortsätter, säger Henrik Andreasson.

Polisen kan inget göra

Och just nu står polisen som handfallen. I rapporten, Internationella brottsnätverk inom organiserad tillgreppsbrottslighet, som presenterades i april konstaterar man att risken för att åka fast är minimal eftersom kontrollen vid hamnar och gränsstationer är otillräcklig.

Man skriver också att en hög belastning med skjutningar och annan grov brottslighet resulterar i att man inte kan mobilisera tillräckligt med resurser, samt att den här brottsligheten kommer ligga på samma nivå, eller öka, de kommande två åren.

– Vi vet att handeln och byggindustrin drabbas hårt av de här nätverken. Därför satsar vi just nu stora resurser på hur vi ska lyckas stävja dem, säger Håkan Wall är enhetschef på polisens nationella operativa avdelning.

–Jag tror heller inte att någon undgått att vi är för få anställda men vi har påbörjat vägen mot 10 00 anställda och vi hoppas att inom några år kunna svara upp bättre över hela skalan. Jag vill också understryka att polisen bryr sig och tar detta, och all brottslighet, på största allvar. Alla brott ska också anmälas, fortsätter han.

Henrik Andreasson säger att han polisanmäler alla dieselstölder men att det är meningslöst.

– Det är så lågt prioriterat och det händer absolut ingenting. Det är bara ren formalia. Min känsla är att polisen inte bryr sig, säger han.

Den dystra bilden bekräftas av Anders Drottja som är krisberedskapssamordnare på LRF. Bondeorganisationen är hårt ansatt av de ökande diesel- och maskinstölderna. I snitt begicks det 11 stölder om dagen under 2018 i de värst drabbade kommunerna.

– De som drabbas har väldigt låga förväntningar och förhoppningar på att en anmälan ska leda till ett fällande och de blir ofta missnöjda när de märker att utredningen blir liggande, säger Anders Drottja.

När Sveriges Byggindustrier nyligen undersökte hur deras medlemmar drabbas blev resultatet nedslående. Stölderna har ökat med 60 procent de senaste fem åren. Det handlar framförallt om bygg- och arbetsmaskiner, ställningar, vitvaror och dörrar till ett värde av mer än 2 miljarder kronor per år som stjäls, uppger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Sveriges Byggindustrier. Hon ser ett klart samband mellan brottsökningen och polisens omorganisation som påbörjades 2015.

– Sedan den inleddes ökar byggstölderna i hela landet. Flest antal stölder sker fortfarande i polisregion Stockholm, men den största procentuella ökningen finns utanför de tre storstadsregionerna. I Jönköpings, Södermanlands och Östergötlands län har stölderna ökat med hela 75 procent.

– Polisen behöver tillräckliga resurser och tydliga direktiv att uthålligt kunna verka mot de internationella stöldligorna. Det behövs strategisk bevakning av hamnar och en förbättrad samordning på EU-nivå, främst genom Europol, konstaterar Catharina Elmsäter-Svärd.

De kriminella dikterar villkoren

Svensk Handel är ännu skarpare i sin kritik. Per Geijer är organisationens säkerhetschef och han berättar om en verklighet där polis och rättsväsende lämnat walkover och där de kriminella krafterna får diktera villkoren. Butiker tvingas stänga igen och handelns anställda överväger att byta yrkesbana på grund av brottsligheten som också innebär att de anställda hotas. Ibland till livet.

– Det är särskilt livsmedelshandlarna som är drabbade. Det kan handla om små belopp i rena kronor men brottsupplevelsen kan vara väldigt allvarlig. Det nöter ned företagarna, säger Per Geijer.

– Vi ser också att allt färre personer lagförs eller döms. Varannan butik har också valt att ändra i sitt sortiment på grund av brottsligheten och många butiker uppger att det blir svårare att rekrytera. Det är enormt höga och skrämmande siffror, fortsätter han.

Den ökande brottsligheten innebär också att handeln tvingats investera mer i säkerhet och i genomsnitt lägger en butik 624 000 kronor varje år på ordningsvakter, larm, kameror, utbildning och annat, enligt Svensk Handel.

– När rättssamhället sviker får handeln betala säkerhetsnotan. I stället för att satsa på fler nyanställningar och kompetensutveckling tvingas handlarna bekosta fler väktare och skicka medarbetare på säkerhetskurser, säger Per Geijer.

Vd-bedrägerier allt vanligare

Även olika bedrägeribrott drabbar företagarna i allt högre utsträckning. Enligt BRÅ: s statistik ökade antalet handlagda bedrägeribrott med 21 procent under 2018 jämfört med 2017.

Den största andelen riktas mot privatpersoner men ungefär sju procent drabbar företag och myndigheter.

Ett brott som ökar kraftigt är de så kallade VD-bedrägerierna där bedragarna uppger sig vara företagets VD och som vänder sig till personer på företag som har mandat att göra utbetalningar.

– Det rör sig om summor från 200 000 kronor upp till 170 miljoner kronor. I Norge har bedragare lyckats få ut så mycket som 600 miljoner kronor från ett och samma företag. I Sverige ligger medianen på 30 000 euro, sa Jan Olsson, kriminalkommissarie på Nationellt It-brottscentrum, nyligen till Dagens Industri.

Brotten mot företag prioriteras lägst

Det är också de här lågprioriterade mängdbrotten i form av stölder, skadegörelse och bedrägerier som kostar företagen mest, visar en studie som Svenskt Näringsliv genomförde förra året med HUI Research.

60 procent av företagen som deltog i studien uppgav att de hade utsatts för brott de senaste två åren och de direkta kostnaderna uppgick till cirka 55 miljarder kronor per år.

För företagarna är logiken både uppenbar och skrämmande. De brott som drabbar dem tyngst och som kostar dem mest är de som hamnar längst ned på polisens prioritetslista.

– Det är inte bara att de här brotten kostar företagarna mest pengar. Faran är att de brotten fungerar som en inkörsport till tyngre brott. När de brotten lågprioriteras riskerar vi att skapa nya kullar av brottslingar som kostar samhället oerhörda summor, säger Karl Lallerstedt, säkerhetsansvarig på Svenskt Näringsliv.

FAKTA:

Enligt organisationen Företagarna uppger ett av tre företag att de har blivit utsatta för brott de senaste fem åren.

Lägst trygghet upplevs av företagare inom byggindustrin och konsumenttjänster.

Av samtliga företag i undersökningen som under de senaste fem åren har blivit utsatta för brott har 42 procent avstått från att anmäla detta till polisen.

Företagare är i stort nöjda med polisens bemötande men inte vad gäller myndighetens förmåga att klara upp eller förebygga brott.

Ökad lokal polisnärvaro upplevs som den främsta åtgärden för att öka tryggheten.

Källa: Företagarna    https://www.fplus.se/skandalen-darfor-struntar-polisen-i-brotten-mot-foretagen/a/rA9kkR