Vägar och spår slåss om statens miljarder

Många, inte bara oppositionen, har varit kritiska mot regeringens sparsamhet hittills under lågkonjunkturen. Även i ett längre perspektiv visar det sig att Sverige är näst sämst i världen.
Stimulansåtgärder och framför allt investeringar i infrastruktur har efterlysts, för att motverka den höga arbetslösheten och stimulera tillväxten. Men regeringen har hållit hårt i plånboken – fram till nu. Under Almedalsveckan antydde man att det är dags att öka investeringsnivån.
– De flesta andra länder i Europa måste låna av andra, de egna resurserna är uttömda. Sverige är i den lyckliga benägenheten att vi har egna resurser. De ska vi nu sätta i arbete, sade Fredrik Reinfeldt vid en pressträff.Och projekt att investera i finns det gott om. De aktörer som SvD Näringsliv har varit i kontakt med efterlyser satsningar på över ….. Artikeln fortsätter
500 miljarder kronor totalt.
LÄS MER: ”Regeringen skriver upp tillväxtprognos”

En av de mest akuta investeringarna är i järnväg och bilvägar i landets norra delar, där den senaste tidens kraftiga ökning i gruvnäringen ökar belastningen på infrastrukturen markant. Men två andra järnvägssträckor i landet är i än mer akut behov av investeringar, enligt branschorganisationen Transportgruppen: gods- stråket genom Bergslagen, och den korta men viktiga Hamnbanan till Göteborgs hamn.

– Egentligen är det skandalöst att man inte har investerat i de här projekten för länge sedan. Ingen skulle till exempel drömma om att stambanan skulle ta slut i Södertälje för att ersättas med enkelspår till Stockholms central. Men så är i princip fallet för godstrafiken i Göteborg, säger Stefan Back, chef för hållbar logistik på Transportgruppen.
Många av satsningarna i sammanställningen här intill är storslagna projekt för åtskilliga miljarder. Men kanske är inte de stora projekten den bästa vägen att gå.
Forskning från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, visar faktiskt på mot-atsen, berättar Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
– I de kostnads- och intäktsanalyser av större projekt som VTI har genomfört, har man svårt att se att de är väldigt lönsamma. Samtidigt konstaterar man att underhåll och mindre projekt blir det oftast för lite av, trots att de oftast har bättre lönsamhet, säger han.
LÄS MER: ”Ingvar Carlsson: Sverige borde spendera mera”

Detta är också något som Trafikverket vill satsa särskilt på framöver, enligt den kapacitetsutredning som ligger till grund för regeringens proposition.
– Vi föreslår en förstärkning på 31 miljarder för järnväg och 16 miljarder för väg fram till 2021, för underhåll och trimningsåtgärder, säger Rolf Haraldsson, projektledare på Trafikverket.
Men det finns andra områden än järn- och bilväg som slåss om regeringens pengar. Enligt branschorganisationen VVS- företagen gör till exempel landets dåliga vattenledningar att enorma mängder vatten läcker ut årligen. Värst är problemen i Stockholm. För att helt råda bot på problemen krävs investeringar på upp emot 100 miljarder.

Ett annat område i stort behov av investeringar är elnätet. I dagsläget kan elpriserna skilja stort mellan landets olika delar på grund av kapacitetsbristen, något som lett till att Svenska kraftnät har tiofaldigat sin investeringstakt. Men än mer krävs, menar branschorganisationen Svensk energi.
I takt med att den förnybara energin byggs ut växer också behoven av överföringskapacitet mellan Sverige och Europa, eftersom vind- och solelens väderberoende kräver flexiblare energiöverföring.
Bristande överföringskapacitet inom landet är också en stor bromskloss för utbyggnaden av vindkraft. I dag finns intresseanmälningar för vindkraftsproduktion med en total effekt som är dubbelt så stor som all dagens kärn- och vattenkraft. Men utan utbyggnad av elnätet, något som kan kosta åtskilliga miljarder, spelar det stora intresset ingen roll.
– En stor del av vindkraften är planerad till norra delen av Sverige och där är systemet svagt. Det måste ske en satsning på infrastrukturen parallellt, men det blir en form av moment 22. Frågan är om man ska bygga infrastrukturen först och produktionen sedan, eller tvärt om, säger Magnus Torstensson, elmarknadsanalytiker på Svensk energi.
 
Men frågan är om investeringar som man beslutar om nu över huvud taget får någon effekt på lågkonjunkturen. För att få effekt på konjunkturen måste projekten vara i startgroparna redan nu – och sådana projekt verkar det vara dåligt med, menar nationalekonomen Martin Flodén.
– Men egentligen ska man inte se infrastruktursatsningarna som en konjunkturåtgärd alls, utan som långsiktiga investeringar för tillväxten. Bra infrastrukturinvesteringar är en förutsättning för hela ekonomin – och oftast är det ingen annan än staten som gör dem.
GRAFIK: Här behövs pengarna, Borg
LÄS MER: ”Ingves och Borg i skilda världar”