Så länge räcker Falu rödfärgen

Källa: nyhetsbrev NyTeknik 2014.12.20/2014.10.18
TEKNIKHISTORIA. Det finns väl ingenting som är så signifikativt för den svenska landsbygden som röda stugor med vita knutar? Människor har målat med röd järnoxid i tusentals år. Falu rödfärg är färgen som färgade Sverige.

År 1573 är Johan III kung i Sverige.
I ett brev till byggherren vid Stockholms slott skriver han att alla slottets tak ska färgas röda och därför vill han beställa ”gruvkli”, eller ”rostbly”. Redan då började alltså folk i Sverige måla sina hus med vad som senare ska komma att kal­las Falu rödfärg.
Men konceptet med Falu rödfärg har en historia som går ännu längre tillbaka i tiden.
För flera tusen år sedan använde människor i södra Frankrike och norra Spanien röd järnoxid som färgpigment i sina grottmålningar. Arkeologer har hittat grottmålningar i området som är ungefär 28 000 år gamla.
Det var dock först på 1700-talet som man på allvar började diskutera en industriell tillverkning av rödfärg. Efter ett antal mer eller mindre lyckade försök framställdes 25 ton pigment under åren 1764 till 1774. Det var vid den här tiden som man började koka rödfärgen med vatten och rågmjöl. Från städerna spreds tekniken att rödfärga husen och runt om i landet byggdes  Artikeln fortsätter
  herrgårdar och därefter välbärgade bergsmansgårdar, bondgårdar och prästgårdar i röd kulört. Ljusa oljefärger tog sedan över i städerna medan landsbygden behöll rödfärgen. Fortfarande syns de nästintill identiska stugorna passera förbi på fälten när man kör på Sveriges landsvägar. Troligen kommer stugorna att vara en typisk Sverigebild i många hundra år till.
Falu rödfärg har fått sitt namn av det röda pigmentet från Falu koppargruva. Denna lilla komponent ger slamfärgen dess kulör. Pigmentet fås av vittrade restprodukter från malmbrytningen i gruvan. I området kring Stora Stöten finns sedan århundraden stora högar av varpsten, det vill säga malmfattig sten. När gruvan var verksam sorterades varpstenen ut och kastades.
 Vem som kom på att använda restprodukten för färgtillverkning vet man inte riktigt. Det finns fler färger som liknar Falu rödfärg – men endast ett original. Tillverkas inte det röda färgämnet runt koppargruvan i Falun så får den inte kallas Falu rödfärg.
Varpstenen som kastades under gruvnäringen innehåller svavelhaltig kis, vilket gör att stenen vittrar sönder i luften. Under tidens inverkan av väder och vind har stenen genomgått en rad fysikaliska och kemiska processer. Lättlösliga sulfater som koppar och zink har urvattnats och olösliga sulfater, som järnsulfater, har stannat kvar i högarna. Resultatet när dessa mineraler vittrar blir ett gult pulver, en järnockra, som är grunden för Falu rödfärg. Sedan bränns ockran i ugn och då antar den sin välkända färg, faluröd.
Falu koppargruva är visserligen nedlagd sedan 1992 men i varphögarna runt Stora Stöten finns fortfarande råmaterial för rödfärgstillverkning så att det räcker ytterligare några generationer. Numera är Falu rödfärg svensk kulturhistoria på burk och i år fyller färgen 250 år. Och de röda stugorna ute på landsbygden står där, alltjämt, som en del av den svenska historien och samtiden.

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria.
http://www.nyteknik.se/teknikhistoria/article3856623.ece