Så blev kommunen kvitt förlorarstämpeln

195 platser uppåt i kommunrankingen på tre år. Det är effekten av att Kungsör lägger sig hudnära företagarnas hållning. ”Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.

Kungsör i början av januari 2017. Kommunföreträdare och representanter för näringslivet skakar hand. Ett fempunktsprogram för ett bättre samarbete signeras.

Förutsättningarna att starta och driva företag har varit allt annat än bra en längre tid. Ett rykte gör gällande att kommunen uppfattas som negativ till näringslivet.

Nu är det läge att tala klartext och råda bot på gamla misstag. Tanken är bland annat att parterna gemensamt profilerar och marknadsför kommunen för att locka fler företag till Kungsör. Samtidigt fortsätter arbetet för fortsatt god tillväxt och öka förståelsen för sambandet mellan inflyttning av arbetskraft och skatteintäkter samt utveckla det som har varit bra bakåt i tiden.

Det får kommundirektör Claes-Urban Boström, ett vid överenskommelsen nytt ansikte i kommunledningen, att tänka tillbaka. Överlag är det positiva tankar, det som var jobbigt var att det inte fanns någon grund att stå på, så lite dokumentation.

– Vi hade uppförsbacke, men potentialen var fantastisk. Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger han.

Ett nytt diskussionsklimat skapades, som blev grunden till ett djupare samarbete mellan kommun och näringsliv.

Med fempunktsprogrammet lyfter kommunen, som går från plats 286 i Svenskt Näringslivs kommunrankingen 2016 till att tre år senare hamna på plats 91. En förbättring med 195 platser.

För en liten kommun som Kungsör, 8 667 invånare, är de lokala företagens förutsättningar viktiga. Ett välmående näringsliv, som pratar väl om kommunen, ökar förutsättningarna för nya företagsetableringar. Och när företag på plats funderar på att expandera och utveckla så väljer de att stanna kvar istället för att leta utanför kommungränsen tack vare ett bra näringsklimat, konstaterar Claes-Urban Boström, som verkar ha en genomtänkt uppfattning om samhället och näringslivets roll.

Han påminner om att effekten av växande företag inte sällan innebär fler anställda. För kommunen är det lika med fler skattebetalare, vilket gynnar välfärden.

– 45 procent av kommunens skatteunderlag kommer från näringslivet. Därför är det angeläget med bra företagsklimat, säger Claes-Urban Boström.

Den allmänt spridda bilden är att näringslivet är ett ämne som engagerar och prioriteras. Politiker och höga tjänstemän går i bräschen, inställningen sipprar ner genom hela organisationen.

– Det väger tungt och är avgörande. Det känner företagen, säger Ida-Maria Rydberg, näringslivschefen som är Claes-Urban Boströms närmaste vapendragare och en viktig kugge i kommunens arbete att bli bättre för företagen.

Hon berättar om tvärgrupper, där förvaltningar jobbar tillsammans, för att få alla delaktiga.

– Fördelen för en liten kommun, är att det är möjligt att träffa samtliga chefer, 45 stycken, i ett sammanträdesrum. Då kan vi lättare fokusera, prioritera och bestämma hur samarbetet ska gå till, tillägger Claes-Urban Boström.

Senaste tillskottet är något som döpts till företagsservice. Vid två tillfällen varje år träffas handläggare, upphandlare och företagare för att ventilera gemensamma frågor. Enskilda skräddarsydda träffar med kommunen är också möjligt. Mötet äger då rum hos företaget.

– Vi vill vara nära företagarna, säger Ida-Maria Rydberg, som började bygga relationer på allvar när hon tillträdde sin tjänst 2017.

– Idag gör hon femtio företagsbesök om året, inflikar Claes-Urban Boström.

Ett område där kommunen trycker på för att få till en samverkan med företagen är arbetslösheten och bli vad som i Januariöverenskommelsen benämns fria aktörer.

– Vi kan skapa arbetstillfällen som en tredje aktör inte kan. För företagen är det viktigt, då vi har en arbetslöshet på 10,3 procent, vilket är på tok för högt. Kan vi komma ner till sju procent, så gör det skillnad för välfärden. Och det är naturligtvis näringslivet intresserat av.

Många kommuner utvecklar ett svårartat beroende av spräckta budgetplaner trots politiska hästkurer och ekonomiska stålbad. Även Kungsör brottas med en bräcklig ekonomi och en åldrande befolkning. Om åtta år är antalet 80-plusare dubbelt så många, oavsett in- och utflyttning.

Claes-Urban Boström hushållar inte med sanningen när han kommenterar situationen.

– Det är en stor omställning och en stor kostnad för oss. Ska vi klara det så kan vi inte räkna med att höja skatten. Vi måste få in nya skattemedel. Det kräver fler invånare och då måste vi ha detaljplaner med bra boendemiljöer och bra förutsättningar för företagen, så att vi får ett starkt näringsliv, säger Claes-Urban Boström.

Parallellt fördjupas ett trettonårigt samarbete med grannarna Arboga och Köping för att klara framtiden. Lönesättning, upphandling, it, myndighetsutövning och näringslivsstrategi är några av de gemensamma sakfrågorna.

– Samarbetet över kommungränserna underlättar kompetensutveckling, rekrytering och gör det lättare att behålla medarbetare. Därmed får vi en bättre verksamhet ut mot kommuninvånarna.

Ett område där näringslivet upplever kommunala klavertramp är offentliga upphandlingar.

När Visma frågade 390 anbudsgivare inom olika branscher om hur de upplever myndigheter i offentliga upphandlingar uppgav åtta av tio att de någon gång avstått från att lämna anbud. De främsta orsakerna var att myndigheter fäster för stor vikt vid priset, bortser från kvalitet och hållbarhet, och att kravställningar och förfrågningsunderlag är luddiga.

Till och med kommunala upphandlare känner frustration eftersom de saknar stöd och förståelse från kommunens högsta ledning, enligt Svenskt Näringsliv.

Claes-Urban Boström förstår kritiken. Kungsör försöker skapa bra förutsättningar genom att upphandlingsenheten håller utbildningar, så att näringslivet vet vad som gäller. Dessutom får företagare som anser sig vara förfördelade komma till tals.

– Ett exempel är det privata måleriföretaget som hade synpunkter på en upphandling, där kunden var det kommunala fastighetsbolaget. Förfrågningsunderlaget granskades för att se vad som inte hade fungerat bra. Upphandlingar är ett måste. Vi kan försöka styra dem så att allt går korrekt till, säger han.

Råden till andra kommuner:

• Besök andra kommuner. Ta med er bra idéer hem och gör om den efter egna förutsättningar.

• Besök företagen regelbundet. Lyssna, diskutera, skapa en dialog.

• Kom överens med företagen vilka frågor som ska prioriteras, gör sedan jobbet. Skapar trovärdighet.

https://www.fplus.se/sa-blev-kommunen-kvitt-forlorarstampeln/a/mRWnnE?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=fplus_kommunkoll&utm_term=fplus_kommunkoll