Om kriminalisering av uppmaning till självmord

Källa: nyhetsbrev Dagens Juridik 2020.08.10 debattartikel av Thorulf Arwidson, advokat.

Antalet självmord (närmare 1 300 per år) är omkring fyra gånger fler än antalet döda i trafiken. Under senare år har det flera gånger inträffat att olyckliga personer hetsats på sociala media att fullfölja sina självmordsplaner. Därför har ett förslag lämnats i SOU 2019:32 att införa en kompletterande bestämmelse i BrB 4 kap. 7 a §.

Den ska straffbelägga även uppmaningar till självmord. Medhjälp till självmord är som bekant inte straffbelagt, vilket uppmärksammas i den aktuella utredningen efter att läkaren och professorn Staffan Bergström anmält sig själv för den hjälp han lämnat en svårt sjuk man att avsluta sitt liv. Däremot är agerande som medgärningsman att bedöma som mord eller dråp.

Utredningen föreslår att det nya brottet ska utformas som ett konkret farebrott där det kommer att krävas att särskilda omständigheter varit sådana att det funnits en konkret och inte obetydlig risk för förverkligande. Betänkandet anger att sådana särskilda omständigheter kan vara att det var känt att offret var en psykiskt skör person, att det rör sig om något som utspelats i en hederskontext eller att uppmaningarna var påträngande och intensiva.

Med konkret farebrott avses en gärning som innebär faktiskt (konkret) fara att följden inträffar om det är möjligt och plausibelt med hänsyn till vad som är känt om historik, relation och kontext i allmänhet.

Med utformningen av ett nytt straffstadgande som ett konkret farebrott kan man gissa att de handlingar som kommer att kunna lagfaras begränsas till sådana som förorsakat självmord och självmordsförsök. Även i de fallen kan det vara svårt för domstolen att avgöra kausaliteten hos envar av flera tilltalade som agerat i grupp eller till och med oberoende av varandra. Det har ju förekommit att flera personer samtidigt på sociala media hetsat någon som redan varit mycket självmordsbenägen.

Frågan är dock om den brottspreventiva funktionen i ett sådant nytt straffstadgande skulle bli effektivare om stadgandet i stället utformades som ett abstrakt farebrott. Både Svea hovrätt och Advokatsamfundet har nämligen i sina respektive remissyttranden över betänkandet i stället förordat införandet av ett abstrakt farebrott. Hovrätten framhåller att det avgörande ska vara bedömningen om uppmaningen allmänt sett haft en förstärkande effekt på offrets handlande och detta oavsett hur offret subjektivt uppfattat uppmaningen. Offret kan ju i de tragiska fallen inte höras. Hovrätten menar att en bestämmelse så utformad medför att gärningen (uppmaningen) blir straffbar så snart gärningsmannen haft subjektivt uppsåt, eller oaktsamhet, beträffande de faktiska omständigheter  som bedömningen ska grundas på.

Advokatsamfundet är av samma uppfattning och påpekar också att den föreslagna kriminaliseringen kommer att medföra betydande tolknings- och tillämpnings­problem, vilka till stor del undviks med ett abstrakt farebrott. Legalitetsprincipen obestämdhetsförbud talar starkt för att en annan avfattning av straffbudet än det som utredningen stannat för. Med ett abstrakt farebrott blir det i bevishänseende betydligt lättare att fastslå att en allvarligt menad uppmaning framförts än att även försöka bedöma i vilken mån som offret blivit påverkad av uppmaningen. Det ska medges att ett straffbud enligt hovrättens och advokatsamfundets förslag innebär att det straffbara området utvidgas i jämförelse med utredningens förslag, men den normskapande effekten bör samtidigt bli större med ett tydligt och lätthanterligt rekvisit. Legalitetsprincipen upprätthålls bättre och allmänheten får klart för sig att uppmaning till självmord många gånger blir straffbart – oavsett hur offret i det konkreta fallet subjektivt uppfattat uppmaningen.

Det är enligt min mening viktigt att den rättsliga normbildningen blir tydlig och gör det möjligt att straffa personer som hänsynslöst och medvetet, eller av oaktsamhet, driver olyckliga människor i döden. Den kan nämnas att det i Norge varit straffbelagt att uppmana till självmord sedan 1901 och att Frankrike införde straff för hets till självmord år 1987.

Betänkandet SOU 2019:32 lämnades i maj och remissyttrandena kom in i september 2019. Regeringen har ännu ett år senare  inte lämnat någon lagrådsremiss.

https://www.dagensjuridik.se/nyheter/straffratt/debatt-om-kriminalisering-av-uppmaning-till-sjalvmord/?utm_campaign=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis