Kylan plågar vindkraft i norr

Många vindkraftsparker norr om Dalälven hade sämsta tänkbara väder i slutet av december. Temperaturer runt nollstrecket, svaga vindar och nederbörd gjorde att isen fick fäste på rotorbladen. Följden blev en minskad elproduktion, ett problem som återkommer vinter efter vinter.
– Tillverkarna använder flera olika metoder, men i dag finns inget avisningssystem som fungerar fullt ut och är kostnadseffektivt, säger Matthias Rapp, ordförande för Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum, SWPTC.

Det är bekymmersamt eftersom många områden som anses passa bra för …..  Artikeln fortsätter
vindkraft finns i norr, där klimatet ofta är tufft på vintern. Riksdagen beslutade år 2009 om en planeringsram för vindkraft, och där finns nästan hälften av den landbaserade vindkraften i sådana kalla områden.
En av många vindkraftsparker som har drabbats av nedisning nu i vinter är Sjisjka. Den ligger på ett lågfjäll i Gällivare kommun och är en av Sveriges största landbaserade parker med en årsproduktion på drygt 200 gigawattimmar, tillräckligt för att försörja 43 000 hem med hushållsel.

I höstas invigdes hela anläggningen med 30 stycken 130 meter höga vindkraftverk från danska Vestas. Vindturbinerna skyddas av ett så kallat passivt avisningssystem – bladen är behandlade med en hydrofob (vattenavvisande) yta som gör att isen har svårt att få fäste. Men i december klarade beläggningen inte att hålla isen borta.
Fredrik Björckebaum, vd på Sjisjka, berättar att snurrorna aldrig stannade helt. Men rotorbladens aerodynamik försämrades och elproduktionen sjönk.

– Väderleken var extremt dålig, så det är inte så konstigt att det blev is. Men visst skulle vi vilja bli av med det här problemet, som är ett bekymmer för hela branschen, säger han.
På lågfjället Uljabuouda i Arjeplogs kommun har Skellefteå Kraft tio vindkraftverk från finska Winwind som fick isproblem redan i november. Energibolaget beskriver anläggningen som den första moderna vindkraftspark som byggts i ett så extremt klimat på kalfjället.
Vindkraftverkens oljor kan värmas upp, och i vingarnas framkant finns en kolfiberväv ingjuten några millimeter under ytan. När en spänning på cirka 490 volt läggs över väven så värms bladen upp, så att isen aldrig ska ha en chans att bildas. Uppvärmningen drar i gång när ett antal parametrar visar på risk för isbildning, utifrån bland annat temperatur- och issensorer.

Men avisningssystemet stängs av under sommaren, för att inte riskera att åskan slår ner. När det sedan slås på inför vintern måste vingarnas temperatur mätas med ir-kamera för att säkerställa att inga delar överhettas och skadas. Mätningen blev inte utförd som planerat i höstas, efter att leverantören hade hamnat på obestånd. Det ledde till att de tio kraftverken stod utan avisningsskydd och blev kraftigt nedisade när kylan kom.
– Vi förlorade produktion från mitten av november till i början av januari, säger Jonas Sundström som är anläggningsansvarig för Uljabuouda.
Nu inväntar energibolaget bättre väder för att kunna skicka upp en liten radiostyrd helikopter som kan göra temperaturmätningarna.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3631975.ece