”Jordbrukets innovationer viktiga för världsfreden”

Medan de flesta i Sverige synes ha ett relativt harmoniskt liv, står andra delar av världen i brand. Krig och konflikter pågår, och fler lär det bli i framtiden. Även människor som inte själva deltar i väpnade aktiviteter lider svårt. En studie under ledning av Stanfordforskare visar att 5 miljoner barn yngre än 5 år dog i Afrika som följd av väpnade konflikter mellan 1995 och 2015.

Tankarna går till den gamla sångtexten från Midnight Oil: ”How can we dance when our earth is turning? How do we sleep while our beds are burning?”

I en artikel i The Lancet, 9 mars 2019, hävdar jag att en faktor som ofta ligger bakom konflikter och krig är matbrist med höjda matpriser som följd. Ett exempel: Den 8 april i år kom nya rapporter om kravaller och protester mot skenande matpriser i Sudans huvudstad Karthoum.

Ökade matpriser

En röd tråd i rapporteringen om oroligheter i världen är just matbrist, ofta beskrivet som ökade matpriser. Det är i sin tur en konsekvens av flera faktorer – matproduktionen i jordbruket är en av de viktigaste. Därför använder också organisationer som World Agricultural Outlook Board i USA sofistikerade metoder för att som en del av säkerhetspolitiken hålla koll på spannmålsodling och lagerstatus av grödor runt om i världen.

Behovet av mat kommer att öka markant under de kommande decennierna (se diagrammet). Utöver befolkningsökningen och våra förändrade matvanor finns andra faktorer som utmanar det globala jordbruket. En av dem är bristen på ny bördig jordbruksmark. På flera håll hotas till och med den existerande arealen, exempelvis genom att offentliga aktörer exproprierar den. En annan faktor är klimatförändringar som leder till allt från torka till extremväder.

Viljan att värna klimatet och den biologiska mångfalden gör också att flera av de metoder som traditionellt har ökat lantbrukets produktivitet ifrågasätts.

Skickliga lantbrukare

I ett globalt perspektiv är inte Sverige och de övriga nordiska länderna någon stor producent av jordbruksprodukter. Men vi har skickliga lantbrukare och rådgivare samt inte minst framstående maskinföretag.

Tillsammans skulle vi kunna göra global skillnad, inte minst genom att utveckla och exportera mer av innovativa maskiner och metoder inom lantbruket. I Norden finns också starka teknikbolag, aktiva universitet samt arenor för innovation inom lantbrukets områden. Vinnväxtsatsningen Agtech 2030 är ett exempel.

Möta utmaningarna

Med våra goda förutsättningar borde vi kraftsamla för att möta utmaningarna i den globala matförsörjningen:

1. Nya innovationer behövs för att öka jordbrukets produktivitet på ett miljömässigt hållbart sätt. Det inkluderar allt från nya grödor till nya metoder för jordens brukande eller för torkning och lagring. Stora delar av maten förstörs av till exempel mögel eller insekter under lagringen.

2. Det krävs en politisk agenda som ger lantbruket bättre förutsättningar, vilket inbegriper värnandet om såväl jordbruksmarken som lantbrukarnas ekonomi – det sistnämnda eftersom innovation och utveckling kräver ekonomisk förmåga.

3. Det krävs spridning av innovativa metoder och maskiner till de områden i världen som håller kvar vid äldre och inte lika effektiva produktionssätt.

En nyckel är alltså ökad export av nordisk lantbruksteknik. Men innovation kräver också rätt förutsättningar för användarna på hemmamarknaderna.

Oavsett vilka prioriteringar som Europaparlamentet kommer att göra skulle de nordiska länderna kunna skapa en politisk agenda som säkerställer bästa möjliga förutsättningar för teknik- och affärsutveckling inom jordbruket. Inte för lantbrukets egen skull, utan för att produktivt lantbruk är en fredsbevarande styrka.

Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet och processledare Agtech 2030

Referens: P. Frankelius, Back to the root causes of war: food shortages, The Lancet, vol. 393, 9 mars, 2019, s. 981–982.

https://www.nyteknik.se/opinion/jordbrukets-innovationer-viktiga-for-varldsfreden-6957712?source=carma&utm_custom[cm]=381335690,33270&=