Källa: NyTeknik nyhetsbrev 2012.11.09
Över åtta miljoner blev strömlösa i USA under stormen Sandy, fler än under något tidigare oväder. Med ett smartare elnät kan effekterna av en storm mildras.
Många oroas över att klimatförändringarna kan leda till häftigare oväder med nya stora elavbrott som följd. Ett sätt att mildra effekterna är att göra nätet smartare.
– Det hjälper så klart inte mot träd som faller över ledningarna, men mer intelligens i nätet gör att det går lättare att lokalisera felen och avgränsa skadade delar av nätet. …Artiklen fortsätter
Även återstarten kan gå snabbare, säger Jakub Gubanski, ansvarig för smarta nät på ABB Sverige.
Men i USA liksom andra länder är utvecklingen bara i sin linda. 70 procent av ledningarna är minst 25 år gamla, enligt en rapport från American Society of Civil Engineers. Investeringar på 4 700 miljarder kronor behövs i elinfrastrukturen fram till 2020, anser ASCE. I beräkningen ingår en gradvis övergång till ett smartare nät.
– I dagsläget är speciellt mellan- och lågspänningsnäten väldigt enkla. Elbolagen förlitar sig i många fall på att kunderna ska ringa och rapportera elavbrott, och för att kunna överblicka skadorna måste personal från elbolaget rycka ut, säger Jakub Gubanski.
En av fördelarna med ett smart nät är att det själv upptäcker var det blir avbrott och kan skicka informationen till det centrala kontrollsystemet. Nätbolaget får snabbt en överblick över skadorna, reparatörerna åker till rätt ställen i nätet och avbrottstiden kortas ner.
Med hjälp av fjärrstyrda brytare och avskiljare kan till och med den del av nätet som skadats kopplas bort automatiskt.
– Tekniken finns men det kräver incitament för att nätbolagen ska investera i den här typen av lösningar, säger Jakub Gubanski och tar som exempel att svenska nätföretag måste betala ersättning för elavbrott längre än tolv timmar, en lag som infördes efter stormen Gudrun.
På sikt kommer också fler och fler att producera sin egen el. I kombination med ett smart elnät ger det möjlighet till det som i branschen kallas ö-drift.
Det innebär att en avgränsad del av nätet kan försörja sig självt till exempel genom lokal sol- eller vindkraftsproduktion. För att det ska fungera kan det dock också behövas någon typ av energilagring, som batterierna i elbilar.