Källa: nyhetsbrev Svenskt Näringsliv okänd datum
I Danmark tänker man i stråk redan från början när infrastruktursatsningar planeras, men dithän har vi tyvärr inte nått i Sverige. Det menar Öresundsbrons VD Linus Eriksson.
Öresundsintegrationen är oerhört viktig – inte bara för Malmö, Lund och Köpenhamn, utan faktiskt för hela Sverige och Danmark. Men den har försämrats de senaste åren, inte minst på grund av gränskontrollerna som i olika former införts under sju år. Det började vid flyktingkrisen 2015, sen införde Danmark kontroller på grund av kriminaliteten på den svenska sidan sundet, sedan kom pandemin och nu handlar det om flyktingar från Ukraina.
– Det sämsta vore ett återinfört transportansvar, då det kräver att passagerarna går av tåget, visar pass och sen kliver på igen. Förseningarna detta medför gör att hela systemet tappar robusthet och den ”halvtimmes-arbetsmarknadsregion” vi har förvandlas till en heltimmesvariant, menade Linus Eriksson.
18 000 personer pendlar från Skåne till Danmark varje dag, vilket är lite jämfört med Lund som har ett inflöde av 40 000 personer per dag och Malmö dit 70 000 pendlar.
– Med tanke på att Skåne har elva procents arbetslöshet, för övrigt högst i landet, och Köpenhamn nästintill obefintlig, så är vi ju en ”perfect match”. Intresset för att lösa gränshindren borde därför vara mycket större, sade Linus Eriksson.
Ett annat gränshinder är det skatteavtal som inte reviderats sen 2003. Att skatta där man jobbar är en förlustaffär för Sverige och dessutom finns det en massa krångel för arbetspendlare med pensioner, deklarationer och annat. Nu verkar det dock finnas ett fönster för omförhandling, då vår Nordenminster Anna Hallberg och hennes danska motsvarighet ska träffas och diskutera frågan.
År 2029 invigs Fehrman-Bältförbindelsen och det är ingen hemlighet att danskt fokus ligger mot sin granne i söder, Tyskland. Från Malmö kommer det att ta dryga tre timmar att åka tåg till Hamburg och järnvägen kommer att bli mer konkurrenskraftig, enligt Eriksson. Men Sverige riskerar att missa momentum och det beror på att vi inte har ett helhetstänk i våra infrastruktursatsningar.
– Danmark finansierar sin nya infrastruktur med hjälp av andra förbindelser, men i vårt fall så går exempelvis intäkterna från Öresundsbron rakt in i statskassan. Den danska modellen är därför både mer lönsam och affärsmässig. Dessutom ser de alltid till hela sträckan redan från start, medan vi bygger en bit här och en bit där. Det gör att vi missar potential.
Lastbilstransporterna över bron och genom Skåne upp norrut ökar i omfattning och har gjort så under en lång tid. Gods via järnväg likaså och där blir flaskhalsarna allt större.
– Våra bangårdar klarar inte europeiska tåg och vi har inte byggt en meter ny räls på sträckan Malmö-Hallsberg på evigheter. Den getingmidja vi brukade tala om som ett Stockholmsfenomen finns nu i Malmö, vilket påverkar allt från godsflöden till arbetstillfällen och därmed hela vår tillväxt. En tredjedel av allt gods passerar Skåne. Och snart är det 2029. Därför måste det till nya satsningar här nere. För det som investeras i infrastruktur i Skåne är faktiskt bra för Umeå, påtalade Linus Eriksson. Susanne Ydstedt
https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/skane/infrastruktursatsningar-i-skane-ar-bra-for-umea_1184917.html