Här kan du bo flytande på vattnet

Källa: nyhetsbrev Nyteknik 2015.04.02
Risken för översvämning kommer att öka i klimatförändringarnas spår. Hittills har kampen mot vattnet mest handlat om att stänga det ute med hjälp av vallar och vågbrytare. Men på senare år har en ny tanke dykt upp: att i stället låta samhällen flyta ovanpå vattenytan.

En av de främsta förespråkarna för tanken att leva med vattnet genom att bygga fler flytande konstruktioner är Nick Clarke, marknadschef för marin infrastruktur på teknikkonsulten Ramböll i Storbritannien.
– Flytande konstruktioner är väldigt anpassningsbara och hållbara. De kan byggas i översvämningsdrabbade områden, och bara flyta upp när vattnet kommer, eller användas i värdefulla vattennära lägen där byggande av permanenta hus inte skulle accepteras, säger han.
I Sverige har dock inte tankarna om flytande konstruktioner som ett sätt att anpassa sig till klimatförändringarna riktigt fått fäste än, enligt Åse Johannesson, forskare på Stockholm Environment Institute.
– I Nederländerna, Tyskland och England är man tvungen att lösa ….. Läs vidare
  det här mer innovativt. Där har man sett att det finns en gräns för hur mycket vatten man kan komprimera. I Sverige har vi fortfarande en traditionell ansats att stänga ute vattnet, säger hon.
Men på flera håll i världen börjar man prata alltmer om flytande städer. Och det saknas inte spektakulära visioner. Flera arkitekter har skissat på lösningar för att hålla hela städer på vattenytan, till exempel ungraren András Gyõrfis koncept Swimming City eller den franske arkitekten Vincent Callebauts vision Lilypad, som handlar om att hysa 50 000 klimatflyktingar.
Hittills är det dock mestadels småskaliga projekt som har förverkligats. I Nederländerna, det land som anses ligga längst fram, uppfördes för några år sedan till exempel ett 30-tal så kallade amfibiehus i Maasbommel. Husen vilar på betonggrund men i händelse av översvämning kan de röra sig uppåt längs kraftiga pålar.
I Rotterdam är man övertygad om att lösningen att bygga på vatten kommer att vinna ökat gensvar. Här planeras för två flytande stadsdelar, där flera hundra bostäder beräknas placeras på vattenytan.
– Rotterdam är den första staden där vi planerar flytande bostäder i ett deltaområde, med olika tidvattennivåer. Andra projekt i Nederländerna finns i sjöar med stabil vattennivå, eller i flodområden där flodbanken mestadels är tom, säger Anneke Makhaisingh, projektassistent i Rotterdam.
För att lära sig mer om vilken byggteknik som är lämplig att använda för flytande konstruktioner har det i Rotterdam byggts en flytande paviljong, The Floating Pavilion, som ett pilotprojekt.

Vincent Callebauts vision Lilypad är en flytande, självförsörjande stad för 50 000 klimatflyktingar. Foto: Vincent Callebaut Architectures

Den består av tre stora bubblor, cirka tolv meter höga, som används som utställningslokal på temat klimat och vatten.
Bottnen byggdes med cellplastblock med betong emellan för att åstadkomma en lätt konstruktion som ligger högt i vattnet, så att paviljongen lätt kan flyttas till grunda vatten. Men i andra byggprojekt kan andra lösningar vara bättre, menar Karina Czapiewska, ingenjör på konsultfirman Delta Sync, som deltog i paviljongbygget.
– Det beror på din intention och var du ska placera husen. Om huset ska stanna på en och samma plats där vattnet har tillräckligt djup så är det billigare med betong fylld med luft. Det ger också ökad stabilitet och extra utrymme, du kan ha en källare under vattenytan, till exempel, säger hon.
Delta Sync deltar i ett projekt för att utvärdera teknik för en framtida flytande stad. Just nu handlar studierna om att avgöra hur komforten blir för de boende och hur flytande plattformar beter sig i olika vågförhållanden. Karina Czapiewska hoppas att de första delarna av staden kommer att förverkligas till år 2020.
Även Göteborg har tittat på möjligheten med en flytande stadsdel, i samband med att Frihamnen ska byggas om. Eftersom området består av lera är markförhållandena svåra. Därför kom man fram till att det går att bygga hus på flytande betongkassuner som förankras i havsbotten med hjälp av pålar, som tillåter konstruktionen att röra sig uppåt och neråt.
– Men många var skraja för att använda oprövad teknik. Och det skulle lätt kunna leda till så kallade gated communities, så ur social synpunkt är det inte så käckt, säger Ulf Moback, landskapsarkitekt i Göteborgs stad.
http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3897585.ece?anp_mid=14684885&anp_rid=435462700