Källa: NyTeknik nyhetsbrev 2012.02.01
Den första odlade gösen har nått fiskdiskarna. Nu vill göspionjär Mikael Björk omvandla en industrilokal i Stockholm till en storskalig fiskfabrik.
”Omöjligt” sa branschen, när Mikael Björk började odla gös för tio år sedan. Nu har han utvecklat en odlingsteknik som ger fina firrar. De första fem tonnen levererades strax före årsskiftet till konsumenter och grossister.
– En stor landvinning, både tekniskt och biologiskt. Jag känner inte till någon annan som lyckats odla fram gös till färdig matfisk, säger Björn Frostell, docent i industriell ekologi på KTH.
En stor utmaning är att gösar gärna äter varandra. Hur Mikael Björk fått bukt med kannibalismen är en affärshemlighet. Men han berättar att det rör sig om en kombination av belysning, foder och sortering av fiskar i olika storlekar.
En svag fiskdoft sprider sig i den fönsterlösa lokalen ….. Artikeln fortsätter
på Ljusterö i Stockholms skärgård. Avelsfiskarna simmar runt i stora bassänger och väntar på nästa lekperiod. Vattnet brusar i det recirkulerande systemet. Reningen har stora likheter med ett vanligt vattenreningsverk. Fekalier och matrester fångas av ett trumfilter. Ammoniak och nitrit äts upp av bakterier i ett biologiskt filter.
I yngelkammaren dödas skadliga organismer med uv-ljus. Den effektiva reningen gör att endast fem procent av vattnet behöver bytas ut varje dag.
Bassängerna håller behagliga 22 grader, en temperatur som får gösen att växa från yngel till slaktfärdig fisk på 14 månader.
– Gösen härstammar från Centralasien och älskar värme. I svenska vatten tar det fem år för den att bli ett kilo, så det kan aldrig bli lönsamt med utomhusodlingar, säger Mikael Björk.
Nackdelen med att odla inomhus är att det krävs energi för att värma, rena och cirkulera vattnet.
Enligt Mikael Björk går det åt 2–3 kilo- wattimmar att producera ett kilo fisk i dagens anläggning. Den förbrukningen vill han halvera, bland annat med hjälp av effektivare pumpar och genom att minska mängden vatten som byts ut varje dag.
I lokalen på Ljusterö finns kapacitet att odla 20 ton gös per år. Mikael Björk siktar högre än så. Han är en av medgrundarna till det nybildade företaget Svensk Fiskodling, som vill satsa på storskalig gösodling.
Målet är att producera 500 ton gös per år, vilket ska ge en omsättning på 35 miljoner kronor.
För att få en jämn leverans året om ska fiskens lekperioder styras med ljus och foder. Och det ska vara närodlat.
– Vi tittar på olika industrilokaler som är centralt placerade i Storstockholm. Om alla bitar faller på plats kan vi börja bygga till sommaren, säger Mikael Björk.
För att det ska bli verklighet måste företaget först ta in 35 miljoner kronor.
Göspionjär Mikael Björk har ägnat nära tio år till att utveckla en ny odlingsteknik. Nu är målet en storskalig gösodling i stan.
– En stor landvinning, både tekniskt och biologiskt. Jag känner inte till någon annan som lyckats odla fram gös till färdig matfisk, säger Björn Frostell, docent i industriell ekologi på KTH.
En stor utmaning är att gösar gärna äter varandra. Hur Mikael Björk fått bukt med kannibalismen är en affärshemlighet. Men han berättar att det rör sig om en kombination av belysning, foder och sortering av fiskar i olika storlekar.
En svag fiskdoft sprider sig i den fönsterlösa lokalen ….. Artikeln fortsätter
på Ljusterö i Stockholms skärgård. Avelsfiskarna simmar runt i stora bassänger och väntar på nästa lekperiod. Vattnet brusar i det recirkulerande systemet. Reningen har stora likheter med ett vanligt vattenreningsverk. Fekalier och matrester fångas av ett trumfilter. Ammoniak och nitrit äts upp av bakterier i ett biologiskt filter.
I yngelkammaren dödas skadliga organismer med uv-ljus. Den effektiva reningen gör att endast fem procent av vattnet behöver bytas ut varje dag.
Bassängerna håller behagliga 22 grader, en temperatur som får gösen att växa från yngel till slaktfärdig fisk på 14 månader.
– Gösen härstammar från Centralasien och älskar värme. I svenska vatten tar det fem år för den att bli ett kilo, så det kan aldrig bli lönsamt med utomhusodlingar, säger Mikael Björk.
Nackdelen med att odla inomhus är att det krävs energi för att värma, rena och cirkulera vattnet.
Enligt Mikael Björk går det åt 2–3 kilo- wattimmar att producera ett kilo fisk i dagens anläggning. Den förbrukningen vill han halvera, bland annat med hjälp av effektivare pumpar och genom att minska mängden vatten som byts ut varje dag.
I lokalen på Ljusterö finns kapacitet att odla 20 ton gös per år. Mikael Björk siktar högre än så. Han är en av medgrundarna till det nybildade företaget Svensk Fiskodling, som vill satsa på storskalig gösodling.
Målet är att producera 500 ton gös per år, vilket ska ge en omsättning på 35 miljoner kronor.
För att få en jämn leverans året om ska fiskens lekperioder styras med ljus och foder. Och det ska vara närodlat.
– Vi tittar på olika industrilokaler som är centralt placerade i Storstockholm. Om alla bitar faller på plats kan vi börja bygga till sommaren, säger Mikael Björk.
För att det ska bli verklighet måste företaget först ta in 35 miljoner kronor.
Göspionjär Mikael Björk har ägnat nära tio år till att utveckla en ny odlingsteknik. Nu är målet en storskalig gösodling i stan.