Drogtester skickas till USA

Källa: Svenska Dagbladet 2012.07.23 
Universitetssjukhusen är kritiska mot hur flera svenska kommuner och bolag drogtestar sina anställda, eftersom proverna skickas till laboratorier utomlands. Företagen menar tvärtom att metoden är säker.

Precis som alla andra hade 23-årige teknikstudenten Miguel Palacios i Stockholm inget val. När han tackade ja till sommarjobbet som värd på Flygbussarna ingick att en hårtuss skulle skickas med flygpost till Quest Diagnostics laboratorium i USA för att leta narkotikaspår.
Dagen innan han börjar sitt första pass plockar Haleh Djavaherian, biomedicinsk analytiker på Aleris Medilab, fram saxen och stoppar en bråkdel av Miguel Palacios svarta hår i en gul plastbehållare.
–Det gick snabbare än väntat, och jag trodde att de skulle ta mer. Hoppas att det inte spelar någon roll att jag använt hårvax, säger Miguel Palacio.
Dagen innan han börjar sitt första pass plockar Haleh Djavaherian, biomedicinsk …. Artikeln fortsätter  
analytiker på Aleris Medilab, fram saxen och stoppar en bråkdel av Miguel Palacios svarta hår i en gul plastbehållare.
–Det gick snabbare än väntat, och jag trodde att de skulle ta mer. Hoppas att det inte spelar någon roll att jag använt hårvax, säger Miguel Palacio.

Ett flertal kommuner och företag verksamma i Sverige, däribland Emmaboda, Nybro, Motala och Hultsfred, Flygbussarna AB, G4S, Stora Enso, Chevron och Shell, samt Paroc, använder sig av drogtestningsmetoden som går ut på att hårtussar skickas till laboratorier på andra sidan Atlanten.
–Hårtestet är bättre än urinprov eftersom det gör det möjligt att spåra droger längre tillbaka i tiden, säger Eva Tiséus, marknadschef på Flygbussarna.
De svenska företagen litar på att testerna är säkra, men Karolinska sjukhuset, samt universitetssjukhusen i Norrland och Skåne, är kritiska mot metoden att skicka hårmaterialet utomlands:
•Kraven på laboratorier utomlands skiljer sig kraftigt åt, i USA är reglerna betydligt hårdare för laboratorier som utför drogtester på offentliganställda och slappare mot de som testar privatanställda.
•I nuläget finns ingen samordning eller informationsutbyte mellan svenska och amerikanska myndigheter i frågan om drogtester.
Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och chef för farmakologiska laboratoriet vid sjukhuset, menar att ett bärande fundament kring drogtester i arbetslivet är att det sker på ett så tillförlitligt sätt som möjligt.
De företag som testar svensk personal borde därför hålla sig till att samarbeta med laboratorier som är godkända av den statliga myndigheten Swedac, menar han.
–Jag anser att man inte bör skicka iväg provinformationen utomlands, därför att det ökar risken för fel, och det finns det ingen anledning till, säger Olof Beck.
Per Björklöv, vd på Drugtest Scandinavia, förklarar att den främsta anledningen till att hårtesterna skickas utomlands är att de amerikanska laboratorierna är både snabbare och billigare än de svenska motsvarigheterna.
–Vid en nyanställning kan man inte vänta 2–3 veckor på ett provsvar, skickar vi i stället till USA får vi tillbaka svaret inom en vecka. Dessutom har de större volymer och kan därför hålla ett lägre pris, säger Per Björklöv.
Hur vet du att laboratoriet gör ett bra jobb?
– I USA är drogtester en enorm verksamhet som har funnits i många år, och det är obligatoriskt inom vissa branscher på ett helt annat sätt än i andra delar av världen. De är livrädda för att göra fel, och då hamna i en rättegång med enorma skadestånd till följd.
Robert Kristansson, vd på Sensia som utför tester åt ”ett 15-tal kommuner i Sverige”, säger att han har ”inga som helst betänkligheter” med att skicka proverna till USA.
–Vi går kontinuerligt igenom att de håller den standard de ska göra.
Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv påpekar att lagändringar kan leda till tvister och förhandlingar om drogtester på arbetsplatser, på ett sätt som kostar pengar för arbetsgivaren.
–I dessa regelförenklingars tider bör man inte införa nya lagar om det inte är absolut nödvändigt.

Ett flertal kommuner och företag verksamma i Sverige, däribland Emmaboda, Nybro, Motala och Hultsfred, Flygbussarna AB, G4S, Stora Enso, Chevron och Shell, samt Paroc, använder sig av drogtestningsmetoden som går ut på att hårtussar skickas till laboratorier på andra sidan Atlanten.
–Hårtestet är bättre än urinprov eftersom det gör det möjligt att spåra droger längre tillbaka i tiden, säger Eva Tiséus, marknadschef på Flygbussarna.
De svenska företagen litar på att testerna är säkra, men Karolinska sjukhuset, samt universitetssjukhusen i Norrland och Skåne, är kritiska mot metoden att skicka hårmaterialet utomlands:
•Kraven på laboratorier utomlands skiljer sig kraftigt åt, i USA är reglerna betydligt hårdare för laboratorier som utför drogtester på offentliganställda och slappare mot de som testar privatanställda.
•I nuläget finns ingen samordning eller informationsutbyte mellan svenska och amerikanska myndigheter i frågan om drogtester.
Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och chef för farmakologiska laboratoriet vid sjukhuset, menar att ett bärande fundament kring drogtester i arbetslivet är att det sker på ett så tillförlitligt sätt som möjligt.
De företag som testar svensk personal borde därför hålla sig till att samarbeta med laboratorier som är godkända av den statliga myndigheten Swedac, menar han.
–Jag anser att man inte bör skicka iväg provinformationen utomlands, därför att det ökar risken för fel, och det finns det ingen anledning till, säger Olof Beck.
Per Björklöv, vd på Drugtest Scandinavia, förklarar att den främsta anledningen till att hårtesterna skickas utomlands är att de amerikanska laboratorierna är både snabbare och billigare än de svenska motsvarigheterna.
–Vid en nyanställning kan man inte vänta 2–3 veckor på ett provsvar, skickar vi i stället till USA får vi tillbaka svaret inom en vecka. Dessutom har de större volymer och kan därför hålla ett lägre pris, säger Per Björklöv.
Hur vet du att laboratoriet gör ett bra jobb?
– I USA är drogtester en enorm verksamhet som har funnits i många år, och det är obligatoriskt inom vissa branscher på ett helt annat sätt än i andra delar av världen. De är livrädda för att göra fel, och då hamna i en rättegång med enorma skadestånd till följd.
Robert Kristansson, vd på Sensia som utför tester åt ”ett 15-tal kommuner i Sverige”, säger att han har ”inga som helst betänkligheter” med att skicka proverna till USA.
–Vi går kontinuerligt igenom att de håller den standard de ska göra.
Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv påpekar att lagändringar kan leda till tvister och förhandlingar om drogtester på arbetsplatser, på ett sätt som kostar pengar för arbetsgivaren.
–I dessa regelförenklingars tider bör man inte införa nya lagar om det inte är absolut nödvändigt.