Ändrade revisionsregler tynger företagen

Källa: Svenskt Näringsliv nyhetsbrev 2011.12.02
EU:s förslag om ändrade revisionsregler har svagheter. Byrårotation, upphandlingskrav och rådgivningsförbud för stora revisionsbyråer innebär en kostnadsexplosion för företagen.
Revisorerna har hamnat i fokus efter de finansiella kriser som drabbat världen under 2000-talet. Särskilt har revisionen i finansiella företag uppmärksammats. I Sverige har bl.a. HQ-kraschen föranlett ett ifrågasättande av revisorernas agerande.
På europeisk nivå har frågan om revisionskvalitet och förtroendet för revisorerna hamnat högt upp på dagordningen. EU-kommissionen gav hösten 2010 ut en grönbok om revisionspolitiken inom EU. Där skissades på flera radikala förslag till ändringar av EU-reglerna för revision. Det huvudsakliga motivet angavs vara att revisionen i finansiella företag under finanskrisen 2008-2009 kunde ifrågasättas.
Grönboken har i november 2011 följts upp av ett detaljerat förslag. Särskilt ingripande är förslagen rörande revision i företag av allmänt intresse (banker, försäkringsföretag och börsnoterade företag). Några av huvudpunkterna i förslaget är följande. Krav på obligatorisk rotation av revisionsbyråer och inte bara som i dag av revisorer införs. Revisionsbyrån ska som huvudregel bytas ut senast efter sex år. Vidare blir upphandling av revision obligatorisk. Ett totalförbud införs för att tillhandahålla andra tjänster …..artikeln fortsätter
än revisionstjänster till revisionsklienter. Till detta ska också läggas att revisionsbyråer över en viss storlek förbjuds att tillhandahålla andra tjänster än revisionstjänster överhuvudtaget.
Storlekskriterierna är utformade så att de ska träffa de största revisionsföretagen. Vidare föreslås nya tvingande regler för revisionskommittéer när det gäller nominering och avsättande av revisorer. Dessutom ska revisionsberättelsen bli längre och fylligare. Däremot läggs inget förslag om obligatorisk gemensam revision fram. Här har EU-kommissionen backat.
Det förefaller finnas goda skäl att se över revisionen i finansiella företag, inte minst för att här gör sig stabilitetshänsyn gällande på ett sätt som saknar motsvarighet i andra företag. Revision av finansiella företag behöver ses i ett större sammanhang.
När det däremot gäller de icke-finansiella företagen lider EU-förslaget av tre grundläggande svagheter.
För det första saknas ett underlag som motiverar varför det krävs omfattande ändringar av regelverket för revision i dessa företag, vilka ju inte ens varit en del av problembeskrivningen.
För det andra saknas en analys av hur reglerna för revision förhåller sig till andra delar av regleringen av kapitalmarknaden, inte minst regelverket för finansiella rapporter i noterade företag, IFRS. En gammal sanning är att revisionen inte blir bättre än det underliggande regelverket mot vilket granskningen ska ske. Här borde en ordentlig genomlysning ha gjorts av dagens förutsättningar för revision. Den sker utifrån ett regelverk som inte längre bygger på en försiktig värdering av tillgångar utan i hög grad på verkliga värden, ofta baserade på regler som kräver en bedömning från företagsledningen av fleråriga framtida kassaflöden.
För det tredje framstår effekterna av EU-förslagen i många stycken som oklara, särskilt när det gäller den centrala frågan om hur kvaliteten på revisioner kan förbättras. Det enda man kan vara säker på är att förslagen om de genomförs kommer att leda till en kostnadsexplosion för företagen, bland annat på grund av byrårotation, upphandlingskrav och rådgivningsförbud för stora revisionsbyråer. Vidare kan förslagen tvärt emot vad som eftersträvas leda till en ännu högre koncentration på revisionsmarknaden, vilket är till nackdel för företagen.