160 miljoner till svensk fönsterfolie

Uppsalaföretaget Chromogenics har utvecklat en plastfolie som gör det möjligt att elektriskt reglera hur mycket ljus och värme som den släpper igenom. Tanken är att den ska lamineras på fönster för att minska energibehovet för kylning i byggnader. Kylkostnaden kan därmed i bästa fall halveras, enligt företaget.

Nu satsar Chromogenics cirka 160 miljoner kronor för att bygga en pilotfabrik till sina så kallade elektrokroma folier. Tillverkningen ska göras i en rulle-till-rulle-process där en 180 centimeter bred plastfilm löper från en rulle till en annan och däremellan sputtras med det elektrokroma materialet. Den färdiga folien är endast 0,4 millimeter tjock. 0,35 millimeter är den ursprungliga plasten, medan det elektrokroma skiktet på 0,05 millimeter ….Artikeln fortsätter
byggs upp av fem olika lager.
-Pilotfabriken är först i världen i sitt slag. Att sputtra så stora ytor med väldigt jämna och tunna lager ställer höga krav på processen, säger vd Thomas Almesjö.

Den färdiga folien kan levereras till tillverkare av isolerglas som skär folien i lagom stora bitar och laminerar dem på glas. Företaget har inga kunder än, men enligt Thomas Almesjö pågår det diskussioner med flera isolerglastillverkare. Den nya fabriken ska tas i drift år 2016. Investeringen uppgår till 160 miljoner kronor, varav 64 miljoner är ett villkorslån från Energimyndigheten.
Var fabriken ska ligga är inte bestämt. -Uppsala är ett hett alternativ om vi hittar rätt lokal. Vi tittar för närvarande även på Gävle och Göteborg, säger Thomas Almesjö.

När bolaget knoppades av från Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet år 2003 så var målet att tekniken i första hand skulle användas i visir till motorcykelhjälmar och skidglasögon. Sedan år 2010 siktar företaget i stället på fönsterglas i byggnader.
Företaget har knappt 20 anställda och har tagit in totalt cirka 200 miljoner kronor i riskkapital. Huvudägarna är danska NES Partners, Volvo Group Venture Capital och K-Svets Förvaltning, som även äger Skandinaviska Glas-System.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3599305.ece