En svår konst att böja lånord

Vernissager är alltid trevliga tillställningar. Fest och glam. Själva ordet vernissage väcker glada förväntningar. Men vad för slags ord är det egentligen?Vernissage är ett franskt lånord som betyder ’öppnande av konstutställning’. Det har sitt ursprung i verbet vernir, ’att fernissa’, och ordet står enligt Wesséns Våra ord, en ordbok om ordens ursprung, egentligen för fernissningsdagen, det vill säga den dag då målarna fernissade de utställda tavlorna. I Norstedts nyutkomna etymologiska ordbok uppges att fernissandet skedde efter första utställningsdagen. Tågordningen är kanske av mindre vikt. Det är i vilket fall som helst just den fernissan som vi ser krackelerad på gamla konstverk.Det var ordets ursprung och betydelse, men hur är det med böjningen? Jag har alltid använt formen vernissagen, skriver Birgitta Lundin till språkspalten. I konstkretsar hör jag numera i stället vernissaget, fortsätter hon och frågar: Vad är korrekt?.Om man slår upp vernissage i Svenska Akademiens ordlista ser man att det korrekta valet är vernissagen. Ordets grammatiska genus är utrum, inte neutrum. Men om man tänker rätt på saken är det kanske inte så underligt att man kan förledas tro att ordet skall böjas enligt mönstret för neutrala substantiv. Av alla franska lånord som slutar på age är nämligen endast ett fåtal n-ord (genus utrum). Vi har massage, passage, plantage, potage och pistage. Och så, som sagt, vernissage. Resten, snabbt räknat åtminstone tre gånger så många, är alla neutrer (t-ord) – och vissa av dem ganska vanliga i allmänspråket. Tänk bara på spionage, ekipage, sabotage och kurage. Mer fackspråkliga, men fortfarande vanliga, är ord som jordbrukets ensilage (’foder som packats i silo’) eller den ekonomiska sfärens arbitrage (’handel med valutor för att utnyttja kursskillnader’) och kurtage/courtage (’mäklaravgift’).Normalt sett har en språkbrukare med svenska som modersmål inga problem med att välja rätt grammatiskt genus och därmed böja ett ord så att det överensstämmer med omvärldens språkkänsla. Men om ordet till exempel är inlånat kan man bli osäker. En strategi kan då vara att välja det genus som ordet får i svensk översättning. Det stämmer exempelvis in på de ovan nämnda n-orden (jfr plantage: anläggning för odling, potage: soppa, pistage: grön mandel, vernissage: öppningsdag), men inte alls på så många av neutrerna. Här har ­kanske i stället analogibildning (språklig nybildning efter ett visst mönster) varit drivkraften. Den drivkraft som jag alltså förmodar varit i gång när ordet vernissage används som vore det ett neutralt substantiv.Ett ord som just nu förekommer titt som tätt på tidningssidorna är entourage, egentligen ’omgivning’. Man kan undra om ordet så småningom kommer att hamna i svenska ordböcker som utrum (entouragen) eller neutrum (entouraget). Översättnings- eller analogiprincipen, det är frågan.
Källa: SvD website 2008-11-08