För fyra år sedan stod måleriföretaget i Stockholm inför en expansion. Men stridigheter med facket satte stopp för planerna. – Fackets idioti gjorde att vi sade upp alla anställda och köpte in tjänsten externt istället. 43 målare blev av med jobbet, säger företagets vd Åke.
Problemen började när företaget och facket inte kunde enas om rutinerna för de anställdas uttag av arbetskläder. Företagets anställda hade fri tillgång till arbetskläder. Uppgörelsen var att personalen skulle hämta kläderna från ett lager tvärs över gatan från företagets lokaler. Men en av de anställda utan körkort kände sig orättvist behandlad och kontaktade facket. Han ansåg att det var svårare för honom att hämta arbetskläder än för de övriga i personalen med körkort.
– Märkligt! Han kunde tydligen samåka med sina kollegor till arbetsplatsen, men inte till klädlagret på andra sidan gatan. Dessutom var det gångavstånd, och han skulle faktiskt kunna gå dit, han var ju fullt frisk, säger Åke.
Men facket ställde sig bakom den anställde och det infördes krav på att företaget skulle förvara kläderna på kontoret istället. När personalen såg att det gick att driva igenom nästan vad som helst med fackets hjälp, fick ett par målare idén att de skulle pressa upp lönerna på samma sätt, genom att vara ”omöjliga”.
– 12 målare gick ut i strejk och krävde löner som låg långt över det som redan var överrenskommet. Till saken hör att vi redan hade gett för mycket för att slippa bråka om korvören, säger Åke.
Dessutom ställdes krav på att företaget skulle tillämpa ackordlöner, vilket visade sig vara en ineffektiv metod för företaget. Det tummades för mycket på kvaliteten. Första måleriuppdraget resulterade i 72 anmärkningar.
– Tidigare hade vi bara fått ett par anmärkningar utslaget på samtliga jobb. De anställda brydde sig inte om säkerhetsföreskrifter och dylikt, säger Åke.
Ändå tvingade facket företaget att fortsätta med ackordlönerna. Det blev droppen för Åke. – Jag bestämde mig för att säga upp alla målare och köpa in tjänsten externt istället. Jag kommer aldrig mer att anställa några målare, inte chans, säger Åke.
Innan företaget bestämde sig för att säga upp alla målare, hade företaget en stående platsannons hos Arbetsförmedlingen. – Du skulle sett minen hos Arbetsförmedlingen i Märsta. De tappade hakan. De ringde och försökte prata förstånd med facket, men till ingen nytta, säger Åke.
Han menar att målerifacket endast ser till sina egna intressen och struntar i alla andra intressenter, inklusive sina medlemmar. – Facket rår bara om sitt eget hus, så länge de tjänar bra med stålar är de nöjda. Det går ju inte att diskutera med sådana människor, säger Åke.
Med tanke på stridigheterna med facket har företagets vd valt att ha sitt namn fingerat. Han vill inte förvärra den redan dåliga relationen med facket. Åke heter egentligen någonting annat. – Att gå ut med mitt namn skulle vara som att hälla bensin på en eld som nästan slocknat, säger Åke.
Källa: Svenskt Näringsliv websidan 2011-05-20