För svårt att starta friskola

Källa: Svenska Dagbladet Opinion 2012.01.21
Skolinspektionen har blivit allt striktare i bedömningen av tillståndsansökningar. Vi befarar att det i praktiken snart kommer ha införts ett moratorium mot nya friskolor, skriver Gunvor Engström och Cecilia Nykvist, Friskolornas riksförbund. 
Ingen tycker att det ska gå att slippa granskning av myndigheterna genom att smita in bakvägen och helt enkelt köpa sig ett färdigt tillstånd, självklart inte heller Friskolornas riksförbund. Men i själva verket är det inte alls så enkelt som det har påståtts i debatten.
Skolinspektionens nya rutiner de senaste två åren har gjort det mycket svårare att få tillstånd att starta friskola, också för seriösa aktörer, som redan be- driver skolor med goda resultat.
I början av veckan kunde vi läsa om skolan som såldes på Blocket. ”Bara att ordna lokaler, anställa personal och sätta igång”, skrev flera tidningar. Indignations- artiklarna och de upprörda kommentarerna följde snabbt efter. Jan Björklund blev provocerad. Seriösa skolföreträdare var arga. Och friskolemotståndare började genast ropa om ”vilda västern” och att ”marknaden har gått för långt”……Artikeln fortsätter...

Friskolornas riksförbund står för att det ska finnas en skarp och tydlig skolinspektion för alla skol- huvudmän. Vi har också medverkat till de nya bestämmelserna om en extra kontroll ett par månader före skolstart, som ska kunna stoppa start av fristående skolor som inte lever upp till sina åtaganden. Om någon köpt den omdiskuterade skolan som annonserades ut på Blocket, hade även denna skola genomgått en sådan granskning, och hade också stoppats redan före start – om den inte klarade att leva upp till alla krav enligt skollagen.
Friskolorna utgör ett viktigt tillskott för mångfalden och kvalitetsutvecklingen av den svenska skolan. Allt fler elever och föräldrar väljer fristående skolor och är, enligt flera oberoende undersökningar, mer nöjda än de som går i kommunala skolor.
Rätten att få välja skola ses också som något självklart av allt fler svenskar. Därför är det oroande att Skolinspektionen på senare tid har börjat uppvisa en markant striktare bedömning av tillståndsansökningar. Fort- sätter bedömningarna att skärpas befarar vi att det i praktiken snart kommer att ha införts ett moratorium mot nya friskolor.
Ansökan för att starta en skola måste nu lämnas in senast den 1 februari för att få starta verksamhet hösten därpå, alltså ett och ett halvt år i förväg. Redan vid denna tidpunkt måste huvudmannen kunna visa upp ritningar på de lokaler man har tänkt använda. Man måste också kunna förklara exakt hur skolbiblioteket ska utformas och visa upp en prognos på hur många elever som kommer att söka sig till skolan.
Inför nästa läsår är det en mycket högre andel än tidigare som fått avslag på sina ansökningar, bland annat med motiveringen att elevprognosen inte är ”tillräckligt bra”, utan att Skol- inspektionen vill ge några anvisningar på hur den i stället borde utformas. Flera etablerade aktörer, som redan driver välfungerande och populära skolor, har fått avslag på ansökningar att etablera sig på nya orter, med liknande motiveringar.
Det har också blivit svårare att komplettera sin ansökan under ärendets gång, till exempel genom en förbättrad elevprognos, vilket strider mot förvaltnings- lagens regler om handläggning av ärenden inför beslut och tidigare praxis från Regeringsrätten. Dessutom kan man nu inte längre skjuta upp starten ett år om något hinder skulle inträffa på vägen, utan hela processen måste göras om, med en ny ansökan och nya elevprognoser.
Skolinspektionen gick i slutet av november ut med ett pressmeddelande där man berättade att i över hälften av de 125 kommuner där det kommit in ansökningar hade samtliga avslagits. Men om man tittar på de totala siffrorna är de ännu mer talande: endast 24 procent av ansökningarna beviljades, helt eller delvis. Av tonen i pressmeddelandet och på myndighetens hemsida får man intrycket av att Skolinspektionen därmed vill visa sin handlingskraft – ”titta vad många som får nej!” – snarare än att man vill förtydliga reglerna.
Friskolorna utbildar i dag 12 procent av grundskoleeleverna och 24 procent av gymnasieeleverna. Andelen som väljer en friskola har stadigt ökat varje år sedan skolvalsreformen infördes för 20 år sedan. Har Skolinspektionens byråkrater bestämt sig för att dagens nivå får räcka – och sker det med utbildningsministerns goda minne?
GUNVOR ENGSTRÖM, ordförande, Friskolornas riksförbund
CECILIA NYKVIST, vd, Friskolornas riksförbund