Gamla däck rullar vidare mot nytt liv

– Vi vill använda materialet i däcken en gång till. Då ökar miljönyttan, säger Peter Johansson, produktionschef på Ragn-Sells granulatfabrik.
Företaget samlar in 125 000 ton kasserade däck per år i Sverige och Norge. Det mesta, cirka 60 procent, skickas till förbränning i värmekraftverk och cementfabriker. Därmed går den värdefulla råvaran gummi upp i rök.

Den nya fabriken i Heljestorp utanför Vänersborg kan minska slöseriet. När den är i full drift ska 35 000 ton slitna däck omvandlas till små gummikorn – granulat – varje år.
– Vi ser ett stort intresse för granulaten. Det största användningsområdet är i dag konstgräsplaner, men det finns många andra tillämpningar också, säger Peter Johansson.
Han hoppas mycket på Trafikverkets tester med gummiasfalt, …. Artikeln fortsätter
där ett fint gummipulver blandas i asfalten. Fabriken tillverkar även grövre gummigranulat som exempelvis används i löparbanor, bullerskärmar och golvplattor. Vid Ny Tekniks besök trimmas fabriken fortfarande in. På gårdsplanen ligger däcken huller om buller i små berg och väntar på att matas ner i två kvarnlika maskiner som utgör det första processteget. Här grovklipps däcken av rotorer med knivar. Ut rasslar handflatsstora bitar där stålnät och textilväv skymtar i kanterna. Lukten av gammalt gummi är omisskännlig.

Inne i fabriken klipps däckbitarna i allt mindre stycken. Starka luftströmmar blåser bort textilludd, och magnettrummor tar bort sönderhackat stålnät. Magneterna biter däremot varken på småsten eller dubbar. De avlägsnas i stället på stora skakande siktbord där uppåtriktade luftstrålar får gummigrynen att lätta, medan sten och dubb tappas av.
Till sist hälls gummigranulat av tre olika storlekar upp i vita säckar om vardera ett ton. De grövsta kornen mäter upp till 5,5 millimeter i diameter, det finaste pulvret mindre än 0,8 millimeter. Nu är en av utmaningarna att minska storleken ännu mer, för att bättre klara kraven från asfaltsindustrin och från gummitillverkare som vill ersätta en del av naturgummit med återvunnet material.
Priset för ett ton gummigranulat är cirka 2 000 kronor, och när fabriken är i full drift ska 23 000 ton produceras varje år. Dessutom frigörs 6 000 ton stål som också kan återvinnas. Ragn-Sells har inga stålkunder än, men har sänt provleveranser till flera stålverk i Sverige och utomlands. Textilen, cirka 5 000 ton, förbränns, medan 1 000 ton sten och dubb i dagsläget går till förvaring.
– På sikt hoppas vi kunna återvinna aluminium och volfram från dubbarna också, säger Peter Johansson.
Hur mycket energi som krävs? 300–400 kilowattimmar per ton gummigranulat.