Forskare: Vi skyddar ihjäl Östersjön

Källa: nyhetsbrev NyTeknik 2014.05.07
Forskare som upptäcker misstänkta miljöbomber i Östersjön får inte berätta var de har gjort sina fynd om de inte fått ett särskilt tillstånd. Data om havsbotten kan vara hemliga av försvarsskäl. Nu ska reglerna skärpas ytterligare.

På Stockholms universitet står ett stort kassaskåp. Exakt var får Ny Teknik inte berätta – det är hemligt.
Här förvarar Martin Jakobsson resultatet av de bottenmätningar i Östersjön som han och hans kolleger har gjort. Tyvärr får de inte sprida informationen vidare, inte ens om de skulle hitta tickande miljöbomber. Information om botten ses som en viktig del av försvaret och är säkerhetsklassad.
– Vi har ett jätteproblem med sekretesslagstiftningen. Vi får inte ….Läs vidare ….
släppa högupplöst information och det stoppar vårt miljö­arbete. Det är en riktig bromskloss, säger Martin Jakobsson, världskänd havsforskare och marin­geolog vid Stockholms universite­t.

Forskarnas upptäckter kan inte diskuteras med andra experter eller publiceras utan tillstånd från Försvarsmakten. Ett exempel är ett fynd av oväntat stora utflöden av grundvatten på Östersjöns botten, som skulle kunna vara en källa till utsläpp av föroreningar i det känsliga innanhavet. Men positionen får inte avslöjas.
– Vi hoppas att det här ska bli ändrat. Att man börjar förstå att man ska rädda Östersjön, inte skydda ihjäl den.
Spridningstillstånd är ett av tre tillstånd som krävs av alla som vill mäta och undersöka bottnarna på svenskt territorialvatten. Dess­utom behövs tillstånd för att mäta samt lagra botteninformation (se faktaruta).
– Fiskebåtar, dykfartyg och till och med fritidsbåtar har i dag ekolodsutrustning som kan göra nästan lika avancerade mätningar som vi. Och de vet inte ens om att man måste söka tillstånd, säger Martin Jakobsson.

Till exempel utför 74 svenska fartyg djupdatamätningar och skickar resultatet vidare till det norska systemet Olex. Andra bygger upp egna databaser. Mätningar med allt högre upplösning görs även från flygplan och satelliter.
– Rent samhällsekonomiskt tror jag att det är mer lönsamt att ge försvaret mer resurser så att de kan skydda de militärstrategiskt viktiga områdena och släppa resten fritt.
Uppfattningen att försvarets sekretess krockar med miljöforskarnas behov delas av andra forskare och myndigheter.
– Jag förstår problematiken när det gäller miljösidan och forskningen, men vi måste följa lagstiftningen, säger Hans Öiås, hydrografisk expert på Sjöfartsverket.

Myndigheten beviljar tillsammans med Försvarsmakten spridningstillstånd.
Företrädare för Sveriges geologiska undersökning, SGU, anser att behovet av spridningstillstånd även gör det svårt att föra information vidare till kommuner och landsting som behöver besluts­underlag inför havs- och kust­planering. I vissa områden kan det vara direkt olämpligt att bygga eller muddra.
– Frågan är om vi har råd att inte ta hänsyn till den här informationen, säger Anna Åberg, avdelningschef på SGU.
På Havs- och vattenmyndig­heten är grundinställningen att data från sjömätningar i möjligaste mån bör vara tillgängliga.
– Djupdata är miljödata och borde egentligen vara fria som de är i Tyskland, säger Jan Schmidtbauer Crona, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

I stället kan ännu hårdare regler vara på gång.
På Försvarsdepartementet bereds nu en ny lag om skydd för geografisk information. Där föreslås att tillstånd ska krävas för all sedimentprovtagning och bottenfotografering som i dag utförs av forskare vid universitet. Det gäller även den havs- och vattenmiljöövervakning som kommuner, myndigheter och miljö­institut utför, påpekar SGU i sitt remissvar.
Enligt SGU innebär det ”en betydande skärpning jämfört med nu tillämpad praxis”.
Andra myndigheter anser att det krävs ett klargörande av förhållandet mellan försvarets sekretessbehov och behovet av ökad tillgänglighet av geografisk information inom miljö- och infrastrukturområdet.

Men Försvarsmakten håller inte med:
”Den nuvarande lagstiftningen, och förslag på kommande, gör det möjligt för aktörer att få tillstånd för sjömätning och hantera informationen efter iakttagande av särskilda skyddsåtgärder.
Detta kan upplevas vara krångligt, men det är motiverat då det rör sig om informationssäkerhet för information som rör rikets säkerhet”, skriver Philip Simon, presschef vid Försvarsmakten, i ett mejl till Ny Teknik.
Från Försvarsdepartementet väljer man att inte kommentera frågan, eftersom lagen är under beredning.
– Det vore katastrof för forskningen om man ska öka byråkratin ännu mer. Det vi behöver är i stället ett permanent sjö­mätningstillstånd, säger Martin Jakobsson på Stockholms universitet.

Fakta Tre typer av tillstånd för mätning krävs

  • All sjömätning på svenskt territorium, utom i insjöar, vattendrag, kanaler och allmän hamn, kräver tillstånd från Försvarsmakten.
  • Med sjömätning menas att man mäter förhållanden på och under havsbotten.
  • Försvarsmakten, Sjöfarts­verket och SGU har generellt mättillstånd. Alla andra måste ansöka om tillstånd för det område man vill utföra mätningar i.
  • Lagringtillstånd krävs för att mätdata från sjömätning ska få lagras. Tillståndet söks hos Lantmäteriet. Eftersom man i dag inte kan mäta utan att informationen lagras digitalt, föreslår utredningen om den nya lagen att tillståndet ska tas bort.
  • När man har mätt och vill delge någon annan resultatet, till exempel genom publicering, i en skala som är bättre än 1: 100 000 krävs spridningstillstånd. Det söker man hos Sjöfartsverket. Beslut fattas oftast i samråd med Försvarsmakten.

Fakta Sverige håller hårdare i informationen om bottnarna än våra grannar

  • Flertalet länder delar med sig av sjömätningsdata på ett helt annat sätt än Sverige. Undantaget är Finland, där sekretesslagstiftningen liknar den svenska, men tillämpas hårdare.
  • Tyskland har lag på att all geografisk information som ägs av förbundsstaten ska kunna spridas fritt.
  • I Estland har man tidigare spridit information med en upplösning på ner till 5 meter. Diskussioner pågår om att ändra upplösningen till 50 meter. Lettland har inga sekretessbegränsningar.
  • Danmark har vissa begränsningar, men Geodatastyrelsen, motsvarigheten till Sjöfartsverket, lägger ut sjömätningar med 50 meters upplösning på sin hemsida.

 http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3824540.ece

Posted by SweDutch