Varningen: Budgetmiss kan stärka gängkriminaliteten

Samtidigt som det grova våldet och gängkriminaliteten ökar missades åklagare och domstolar i budgeten. Nu varnar experter för stora konsekvenser när rättskedjan inte håller ihop.

Trots den upptrappade debatten om brottslighet fick Åklagarmyndigheten och domstolarna inte något ökat anslag i höstbudgeten. Detta är enligt fackförbundet Akavia väldigt olyckligt.– Man kan inte anställa 10 000 poliser utan att resten av rättssystemet utvecklas. Då har de nya poliserna ingen effekt, säger Lee Wermelin, ordförande i fackförbundet Akavia.

Nu är risken överhängande för ett rättssystem i obalans.

– Att det finns fler poliser ska också leda till att fler kriminella lagförs. Om rättssystemet inte kan ta hand om den ökningen blir det obalans. Det tar 10 år att utbilda en domare. Om man tittar på åklagare så finns det inga vikarier att ta in, förutom möjligen pensionerade åklagare, det gäller att tänka långsiktigt för att Sverige ska ha ett välfungerande rättssystem.

Lee Wermelin menar att det är just långsiktighet som saknas.

– Det har tidigare varnats om att Åklagarmyndigheten riskerar att behöva sparka 100 åklagare. Samtidigt tar man in aspiranter som tar 2 år och 9 månader att utbilda till kammaråklagare. När de väl är åklagare blir kostnaden för dem mycket högre, då kanske det inte finns resurser för att ha kvar dem.

Ett eftersatt rättsväsende kan få stora effekter på kriminaliteten på sikt, menar hon.

– Kan vi inte lagföra de mindre brotten snabbt och tydligt så kan vi inte bekämpa gängkriminaliteten, för det hänger ihop. Vi ska inte bara stoppa skjutningarna, det finns även en svans av mindre brottslighet som vi måste stoppa. Det får det inte ta 18 månader innan du hamnar i rätten, då får vi inte bukt med kriminaliteten.

Åklagarmyndigheten räknar nu med att kunna behålla nuvarande personal, men att på sikt bli färre.

– Vi kommer inte behöva säga upp någon personal nu, utan istället bli färre på längre sikt genom att vi inte anställer nya när personer slutar samt att vi inte kan nyrekrytera. Vi kommer att behöva minska bemanningen för att få en budget i balans 2022-2023, berättar Karin Rosander, kommunikationsdirektör på Åklagarmyndigheten.

Corona har visat sig vara en räddning för myndigheten, om än kortsiktig.

– Skälet till att vi kan hantera detta under 2021 är att vi under 2020 haft avsevärt minskade kostnader på grund av covid-19, bland annat inställda utbildningar och att vi fått viss ersättning från Försäkringskassan för sjukfrånvaro, säger Karin Rosander.

Under de senaste åren har Åklagarmyndigheten rekryterat 200 nya åklagare. Men för att uppnå en mer ändamålsenlig bemanning krävs det mer personal menar Karin Rosander.

– Vi har en mycket hög arbetsbelastning på många platser i Åklagarmyndigheten. Enligt vår bedömning behöver vi fortsätta växa för att kunna hantera arbetssituationen och skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Långsiktigt handlar det även om att säkerställa att det finns tillräckligt många åklagare med erfarenhet, för att kunna hantera det ökande inflödet från polisen och den ökande grova brottsligheten. Ska vi kunna fortsätta rekrytera krävs budgettillskott.

Karl Lallerstedt som är ansvarig för säkerhetspolicyfrågor på Svenskt Näringsliv understryker att för att rättsväsendet ska fungera optimalt krävs det att hela rättskedjan är stark.

– Uttrycket att en kedja är lika stark som den svagaste länken är relevant här. Åklagarna är en väsentlig del i denna kedja. Brister i åklagarväsendet hämmar förmågan att utreda brott. Om vi ska stärka brottsbekämpningsförmågan måste vi därför även säkerställa adekvata resurser för åklagarmyndigheten, det räcker inte att endast fokusera på polisen, säger Karl Lallerstedt.

https://www.fplus.se/varningen-budgetmiss-kan-starka-gangkriminaliteten/a/7KlM4W?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=fplus_politik&utm_term=fplus_politik