Budgetkritiken: ”Glömmer bort avgörande delar av rättskedjan”

Källa: nyhetsbrev Dagens Juridik 2020.09.21

Det blev ingen ytterligare satsning på Åklagarmyndigheten, Domstolsverket eller Ekobrottsmyndigheten i den höstbudget som presenterades idag, något som får skarp kritik av fackförbundet Akavia.
– Politiken verkar helt ha glömt den grundläggande insikten om att de olika delarna av rättsväsendet påverkar och påverkas av varandra, säger Lee Wermelin, ordförande på Akavia.

Av den budget som finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade under måndagsmorgonen framgår att regeringen väljer att inte satsa särskilt hårt på rättsväsendet.

Enligt budgetunderlaget ska Polismyndigheten från 2022 få ett ökat anslag med drygt 1,6 miljarder kronor. Dock minskas Polismyndighetens anslag med 21 020 000 kronor från och med 2021 till följd av ”generell besparing”.

Samtidigt framgår att varken Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten kommer att få något ökat anslag framöver.
När det kommer till Domstolsverket får migrationsdomstolarna ett ökat anslag medan Sveriges domstolars anslag förblir oförändrat.

– Politiken verkar helt ha glömt den grundläggande insikten om att de olika delarna av rättsväsendet påverkar och påverkas av varandra. Om de stora satsningarna på polisen ska ge önskad effekt måste även åklagare och domare ges resurser, de är avgörande för att komma till rätta med brottsbekämpningen, säger Lee Wermelin, ordförande på Akavia.

Ansträngt läge på flera håll

Både Domstolsverket och Åklagarmyndigheten har tidigare flaggat för att myndigheterna har ett ansträngt läge med hög belastning och har varnat för framtida konsekvenser om man inte tilldelas ökade resurser.

Domstolsverket har aviserat att man kommer att behöva anställa nästan 100 nya domare för att klara av det ökade antalet inkomna mål och Åklagarmyndigheten har i sin tyr aviserat att man kommer att behöva göra sig av med anställda om man inte får ökade resurser.

– Det går inte att stärka Polismyndigheten och kräva hårdare tag mot gängkriminaliteten utan att också stärka övriga väsentliga delar av rättskedjan. I förlängningen innebär detta en försämrad arbetsmiljö för våra medlemmar, med ökad stress och framför allt en hög risk för negativ inverkan på rättssäkerheten. Politiken måste tänka om och ta ansvar för en långsiktig, strategisk resurstilldelning, säger Lee Wermelin.

https://www.dagensjuridik.se/nyheter/straffratt/budgetkritiken-glommer-bort-avgorande-delar-av-rattskedjan/?utm_campaign=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis