Källa: nyhetsbrev Dagens Juridik 2020.09.14
Förvaltningsrätten i Malmö upphäver Bromölla kommuns beslut om förbud mot bön på arbetstid. Kommunens beslut anses strida mot bestämmelserna om religionsfrihet i grundlagen och Europakonventionen.
Kommunstyrelsen i Bromölla kommun beslutade den 28 maj 2019 att fastställa ”Riktlinje avseende arbete och religion”, tillämplig för arbetstagare med kommunen som arbetsgivare. Enligt beslutet skulle det i riktlinjen anges att ”bönestund på betald arbetstid inte är tillåtet”. Beslutet överklagades av en kommunmedlem som gjorde gällande att beslutet var olagligt, bland annat med hänvisning till religionsfriheten.
I förvaltningsrätten gjorde kommunen bland annat gällande att riktlinjen inte skulle uppfattas som ett totalförbud mot bön under arbetstid och att det fanns utrymme för tolkning och individuella bedömningar.
Inget tolkningsutrymme
Enligt förvaltningsrättens mening kan beslutet, så som det är utformat, inte uppfattas som något annat än ett generellt förbud mot bönestund på arbetstid. I beslutet anges att ”bönestund på betald arbetstid inte är tillåtet”, en lydelse som inte i sig ger uttryck för att det ska ske en individuell bedömning eller på annat sätt ger något tolkningsutrymme av betydelse. Kommunen har i yttrande till domstolen närmare utvecklat hur riktlinjen är avsedd att tolkas och tillämpas. Enligt förvaltningsrättens mening torde visserligen, vid en laglighetsprövning, ett senare förtydligande i fråga om hur ett beslut är avsett att tolkas och närmare tillämpas i vissa fall kunna beaktas. Detta förutsätter emellertid, enligt rättens mening, att beslutets ordalydelse medger ett utrymme för tolkning. Något sådant utrymme kan inte anses finnas när det gäller det nu aktuella beslutet, vilket således enbart ska bedömas utifrån ordalydelsen.
När det gäller omfattningen av en arbetstagares rätt att utöva sin religion på arbetstid säger domstolen att den som tar en anställning kan anses ha underkastat sig de krav som gäller för tjänsten eller anställningen och som ibland kan inkräkta på möjligheterna till religionsutövning. Den anställde kan i princip inte under hänvisning till sin religion vägra utföra uppgifter som normalt ingår i arbetet.
Med anledning av fredagsbön
Av ett mål från Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna kan utläsas att arbetsgivare har viss skyldighet att anpassa verksamheten efter arbetstagares religionsfrihet, så länge det inte medför allvarliga svårigheter för arbetsgivaren. I målet var fråga om en manlig lärare, som var troende muslim, som hade önskemål att vara frånvarande från arbetsplatsen på fredagar med anledning av fredagsbön.
Europakommissionen bedömde att läraren inte hade rätt att vara frånvarande för bönestund mot bakgrund av hans anställningsavtal och verksamhetens drift, och det konstaterades därmed att ingen inskränkning av religionsfriheten hade skett.
Frågan om utövande av religionsfriheten har prövats av Justitieombudsmannen. Ärendet föranleddes av en anmälan mot Kriminalvården, i vilken några intagna hävdade att de hade hindrats från att hålla fredagsbön i anstalten. Enligt Kriminalvården var skälet till det att tiden för bön inföll under arbetstid. JO fann att en intagen inte har någon på regeringsformen grundad rätt att vägra delta i anvisad sysselsättning för att i stället ägna sig åt bön.
I beslut fann Diskrimineringsombudsmannen att det stred mot diskrimineringslagen att utestänga en elev från undervisningen genom ett generellt förbud mot niqab, utan att hänsyn tas till de specifika förutsättningarna.
Kan begränsas
Av dessa fall drar förvaltningsrätten slutsatsen att friheten att utöva sin religion inte utgör någon ovillkorlig rätt till bönestund på arbetstid, utan detta kan begränsas om det skulle medföra negativa konsekvenser för verksamheten. Den aktuella riktlinjen, så som den är utformad, innebär emellertid ett generellt förbud mot bönestunder under arbetstid, utan någon individuell prövning av vad en bönestund skulle få för konsekvenser för arbetsgivarens, det vill säga Bromölla kommuns, verksamhet.
I sammanhanget framhåller domstolen att det i arbetstid enligt 17 § arbetstidslagen även inräknas pauser och att det överklagade beslutet därmed innebär att bönestunder inte är tillåtna under de pauser som arbetstagare enligt nämnda lag har rätt till. Den beslutade riktlinjen får därmed den innebörden, att det enda som en anställd i Bromölla kommun är uttryckligen förbjuden att göra under bland annat en paus i arbetet är att hålla en bönestund, oavsett vilka konsekvenser detta skulle kunna få för arbetet och samtidigt oaktat att andra aktiviteter istället hade varit möjliga och tillåtna.
Strider mot religionsfriheten
Enligt förvaltningsrättens mening kan beslutet inte bedömas på annat sätt än som stridande mot religionsfriheten, genom att utgöra en otillåten inskränkning av den rätt att utöva sin religion som var och en är tillförsäkrad enligt regeringsformen och artikel 9 i Europakonventionen.
Förvaltningsrätten finner sammanfattningsvis att det överklagade beslutet strider mot religionsfriheten och att beslutet därför ska upphävas.
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/forvaltningsratten-upphaver-forbud-mot-bon-pa-arbetstid/?utm_campaign=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis