Elev som spottade lärare i ansiktet fick örfil – HD prövar om pojken ska få skadestånd

Källa: nyhetsbrev Dagens Juridik 2015-06-05 
Elev som spottade lärare i ansiktet fick örfil – HD prövar om pojken ska få skadestånd.
När den sjuårige skolpojken blev tillrättavisad av sin lärare spottade han henne i ansiktet. Hon gav honom då en örfil som hon dömdes för i tings-rätten. Skolinspektionen kräver dock att eleven ska få 20 000 kronor i skadestånd av kommunen – någonting som både tingsrätten och hovrätten har sagt nej till. Högsta domstolen har nu beslutat att pröva fallet.

Statens Skolinspektion stämde Svenljunga kommun vid Borås tingsrätt och begärde att kommunen skulle betala 20 000 kronor i skadestånd till en elev vid en av kommunens skolor.
Den händelse som låg till grund för stämningen hade tidigare avhandlats i ett brottmål i tingsrätten där det bland annat slogs fast att läraren hade givit en sjuårig skolpojke en örfil ”som reaktion på att han spottat henne i ansiktet och att örfilen orsakade övergående smärta”. Läraren hade då dömts för ringa misshandel. 

Sagostund om noshörning
Eleven, som gick i årskurs ett, och läraren hade blivit osams i samband med en sagostund. Sagan handlade om en noshörning som sade ”blä, blä, blä”. Efter sagostunden upprepade några elever noshörningens ljud och läraren bad dem till slut att sluta.  ….
Några elever var dock ”exalterade” och fortsatte varvid läraren sa till ”på skarpen”.
När eleven inte lydde tog läraren tag i hans arm och vände honom för att han skulle sätta sig till rätta i bänken. Pojken blev då arg, sträckte ut tungan och spottade läraren i ansiktet genom att ”blåsa till”. Läraren tappade då besinningen och gav pojken en örfil med öppen hand över ena kinden – vilket ledde till smärta och rodnad.
Enligt Skolinspektionen var kränkningen allvarlig. Skolinspektionens uppfattning redovisas i domen:
”En så ung elev som E (eleven) känner starkt beroende av sin lärare och ska kunna hysa förtroende för läraren. L:s (lärarens) våldsanvändning, som ägde rum inför de andra eleverna, utgjorde ett förödmjukande och utlämnande angrepp på E:s personliga integritet och störde allvarligt förhållandet av beroende och förtroende mellan honom och L. Det hade dessutom form av bestraffning då läraren i affekt slog E bl.a. i vedergällningssyfte, något som aldrig får förekomma. L:s handlande var ägnat att allvarligt kränka E:s värdighet och fick även denna verkan.” 

Bad om ursäkt
Parterna var i och för sig överens om att lärarens örfil var att bedöma som kränkande behandling. Kommunen hävdade dock att kränkningen hade varit ”ringa” och att någon kränkningsersättning enligt skollagen därför inte skulle betalas.
Kommunens uppfattning redovisas i domen:
”Den kränkning som E utsatts för är ringa och skadestånd ska därför inte utgå. Kränkande behandling består för det mesta av upprepade fysiska eller mentala angrepp eller kränkningar genom t.ex. utfrysning. Det ska vidare vara fråga om märkbara och tydliga kränkningar, varvid det måste stå klart för den kränkande att den andre blir kränkt. I förevarande fall har det inte varit fråga om några upprepade angrepp utan om en reflexrörelse som följd av att läraren fick saliv i ansiktet. Hon har inte haft för avsikt att kränka E, vilket visas av att läraren bad honom om ursäkt omedelbart efter händelsen. Hon har även bett klassen om ursäkt och förklarat att hon gjort fel.” 

Inget syfte att kränka eleven
Borås tingsrätt kom fram till att vittnesmål och uppgifter från läraren talade för att slaget var reflexmässigt och utdelades omedelbart efter att eleven hade spottat henne i ansiktet. Läraren bad efteråt om ursäkt och uppträdde ångerfullt. Enligt tingsrätten hade hon inte handlat uppsåtligt i syfte att kränka eleven.
Tingsrätten ansåg därför att kränkningen hade varit så ringa att skadestånd inte borde utgå.
Skolinspektionen överklagade domen till Hovrätten för Västra Sverige som instämde i tingsrättens bedömning.
Hovrätten skrev i sina domskäl:
”Hovrätten anser, i likhet med tingsrätten, att det genom V:s (vittnes) uppgifter är visat att L:s agerande mot E varit av reflexmässig karaktär och inte haft inslag av vare sig bestraffning eller repressalie. Det har vidare inte framkommit något som med styrka talar för att E tagit illa vid sig av händelsen. Hovrätten gör därmed samma bedömning som tingsrätten, dvs. att kränkningen varit ringa och att skadestånd därför inte ska utgå.”  

”Var går gränsen?”
Skolinspektionen överklagade domen till Högsta domstolen. I sitt överklagande skriver Skolinspektionen att HD borde pröva fallet för att ge vägledning om var gränsen går mellan ringa kränkning och skadeståndsgrundande kränkande behandling enligt Skollagen.
De frågor som Skolinspektionen vill att HD ska svara på är följande:

• Krävs uppsåt att kränka för att skadestånd enligt skollagen eka utgå?

• Kan en handling som bedömts som ett uppsåtligt brott enligt brottsbalken betraktas som en handling som objektivt sett bagatellartad l skollagens mening?

• Om svaret på den frågan är ja – var går den nedre gränsen för när kränkande behandling kan aktualisera skadeståndsansvar?

• Måste det vara fråga om bestraffning eller repressalier för att det ska vara fråga om skadeståndsgrundande kränkande behandling?

• Hur mycket våld får lärare använda inom ramen för sitt tillsynsansvar enligt skollagen? 

Högsta domstolen har nu beslutat att pröva fallet.
http://www.dagensjuridik.se/2015/06/elev-som-spottade-larare-i-ansiktet-fick-orfil?utm_source=apsis&utm_medium=email&utm_campaign=unspecified