”Mer it i vården hejdar skenande kostnader”

Källa: nyhetsbrev NyTeknik 2015.08.14
Växande vårdköer, brist på sjuksköterskor och en växande andel äldre ställer stora krav på vården. Öka satsningarna på it nu så kan vi hejda en framtida våg av stigande kostnader, skriver Niclas Ekblad, EVRY.

Under senare tid har vi kunnat läsa allt fler nyheter om robotisering och artificiell intelligens som kommer att förändra samhället. It-systemen utvecklas i snabb takt. Det mest synliga tecknet är mobiltelefoner och appar som kan lösa allt fler problem och vara till hjälp på många nya och oväntade sätt.
Samtidigt nås vi av rapporter om överbelagda sjukhus, brist på sjuksköterskor och en kamp för att minska vårdköerna. Allt tyder dessutom på att vi kommer att behöva mer vård i framtiden. Vi blir äldre och vi kommer att efterfråga alla nya och mer avancerade behandlingsmetoder och mediciner.
Frågan är hur samhället och våra politiker ska kunna möta de ökande kraven, utan att vårdkostnaderna blir för höga och belastningen på … 
personalen för stor?
Kvalificerad användning av it inom vården är en väg. Därför behövs det större investeringar i vårdsektorn än vad som görs i dag. Det kan tyckas svårt då resurserna redan i dag är ansträngda, men faktum är att större investeringar inom it i dag kommer att minska kostnaderna i framtiden.
Den så kallade SLIT-rapporten 2014 säger att it i realiteten inte har mer resurser i dag än för cirka tio år sedan. Samtidigt som antalet användare ökat med nästan 90 procent (källa: eHälsa i landstingen aug 2014 av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson).
Ökade it-investeringar måste följas av medverkan och involvering. De som faktiskt arbetar inom vården som läkare, sjuksköterskor och övrig personal måste delta i utvecklingsarbetet av it-funktionerna.
Nya it-system som beställs av landstingets ledning och köps in och installeras av it-avdelningen blir inte alltid anpassade till vårdarbetets och personalens vardag. Därför måste också kostnaden för dessa yrkesgruppers medverkan inkluderas i kalkylen.
Det är också dags att se över de arbetsprocesser som gäller inom vården i dag. Mycket kan göras mer effektivt. Men det kräver att hela vårdkedjan förändras. Allt från att ringa och boka tid för läkarbesök till att gå till apoteket och senare till sjukgymnasten, kan göras både snabbare och mer effektivt om moderna it-funktioner sätts in.
Många av de kontroller och mätningar som utförs på vårdcentraler kan vi göra själva, hemma. Att mäta sitt blodtryck och låta de digitala systemen föra mätvärden till vårdcentralen eller sjukhuset är exempel på vad ny teknik kan hjälpa till med.
Evry har gjort undersökningar bland svenskar och norrmän om beredskap och acceptans att använda olika larm och andra funktioner i hemmet. Det handlar om elektroniska hjälpmedel som gör att äldre och personer med funktionsnedsättningar kan fortsätta att bo kvar hemma och leva relativt normalt genom att de har direktkontakt med vårdcentraler och sjukhus.
Det visar sig att acceptansen till modern elektronik är stor. Att bo hemma istället för att flytta till en institution eller äldreboende innebär för många en ökad livskvalitet och för vårdgivarna en minskad kostnad.
Vi är även i början av att använda datorer och intelligenta system för att ställa diagnoser. Patientjournaler måste bli lättåtkomliga, finnas var som helst och närsomhelst, men samtidigt ha system som skyddar den personliga integriteten.
Sammantaget innebär det att med investeringar i it i dag, kan vårdorganisationerna i Sverige hejda en framtida våg av ökande kostnader. Samtidigt blir vården mer anpassad till patienternas och de vårdanställdas behov.
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3922748.ece?extcmp=newsletter|15265288|2015-08-14