Källa: nyhetsbrev Fplus 2020.04.17
Jennifer Wegerup är Italienkorrespondent för SVT och har bevakat coronautbrottet i Europa sedan start. Efter en mellanlandning hemma i Sverige är hon på plats i Rom igen för att fortsätta skildra krisen som slagit hårdast mot bland annat just Italien. För fPlus berättar hon om skillnaderna mellan länderna i hanteringen av coronaviruset. ”Italien är ett religiöst land, och man har verkligen försökt rädda alla sjuka, även de som varit helt bortom räddning”.
Vilka skillnader kan du se mellan hur Italien och Sverige tagit sig an coronakrisen?
– Det första man kan säga är att Sverige och Italien har haft två helt olika utgångslägen. I Italien så låg viruset och smög i en och halv månad innan det tog fart. Eller som en italiensk läkare uttryckte det: När vi upptäckte att det brann så hade redan hela undervåningen brunnit upp. Det blev också ett väldigt allvarligt läge koncentrerat till regionen Lombardiet.
Wegerup menar att hon väntat sig en betydligt mer allvarlig situation också för Sverige.
– Sverige och resten av världen visste att det här skulle komma och har kunnat vara mer förberedda.
– Och det kan jag säga, utan att vara respektlös mot dem som mist livet eller förlorat närstående, jag trodde faktiskt att det skulle vara många fler döda i Sverige och mer kaotiskt i sjukvården här än vad det blivit.
”Nationell läggning” styr krishanteringen
Utöver skillnaden i hur fort krisen slog till i Italien, så finns det också kulturella skillnader eller en ”nationell läggning” som spelar in i hur man tacklar situationen, menar Wegerup.
– Trots att inte alla svenskar håller med om att den svenska krishanteringen har fungerat bra så finns det i Sverige ett stort förtroende för myndigheterna. Det märks tydligt genom att rekommendationerna om att ställa in påskresor togs emot väl hos människor. Det hade inte skett i Italien, där behöver man lagar och förbud för att människor ska följa råden.
Svenskar är också ganska pragmatiska och praktiska och om man ser till intensivvården så märks det även där, fortsätter hon.
– Italien är ett religiöst land, och man har verkligen försökt rädda alla sjuka, även de som varit helt bortom räddning. I Sverige skulle dessa patienter hamna på en palliativ avdelning men i Italien så accepterar man inte det synsättet.
– Det betyder inte att det ena är mer rätt eller fel än det andra, det är bara olika inställning, tillägger hon.
”Ekonomi handlar om människor”
De kommer att bli bli en frän efterdebatt om de politiska skillnaderna i krishanteringen i Italien, Sverige så väl som i andra länder, menar Wegerup.
– Det gick väldigt fort i Italien. Bara under de sista dagarna före det att Italien sattes i karantän så var premiärminister Conti väldigt pressad och sa uttryckligen att man inte skulle fatta känslomässiga beslut, sedan kom beslutet kort därefter om att sätta hela landet i karantän. – Det innebär ju enorma kostnader för hela samhället att stänga ned på det sättet, fortsätter hon. – En del vill ju hävda att det är fel att prata om ekonomi i sammanhanget men ekonomi handlar ju faktiskt om människor. Fattigdom, social utslagning och ökade risker för självmord, allt det som nu följer i spåret av corona handlar direkt om människoliv.
– Bara i Palermo beräknas 50 000 familjer sakna inkomster, inflikar hon.
Falska nyheter om smittan från många håll
Wegerup har uppmärksammat att den italienska medierapporteringen går hårt åt den svenska hanteringen av corona, men även att det sprids rent falska nyheter.
– Detta är något som rör många länder och det har även funnits en felaktig rapportering från Italien. Den härrör från flera olika källor, dels är det enskilda personer som är alarmistiska och rädda som ägnar sig åt att sprida falsk information, men det finns även individer som har svårt att förstå statistik eller tar del av dåligt översatta artiklar. Sedan handlar det också om starkare krafter där syftet är att destabilisera samhällen och skapa splittring länder emellan.
Under de första veckorna av coronakrisen ägnade Wegerup mycket tid på sociala medier åt att dementera falska uppgifter som florerade om statistik kring de som avlidit av coronaviruset.
– Det var många botar och troll på sociala medier som pumpade ut falsk information bland annat om att många unga i Italien fanns bland de avlidna. Det är ofta obskyra sajter på engelska som publicerar videoklipp som påstås visa avlidna 16-åringar.
– Det är ju någon som sitter och producerar det här, man bör fråga sig varför.
Wegerup säger att hon också fått motta en del kritik på Twitter när hon bevakat och avslöjat falsk information om corona.
– Jag blev även ifrågasatt av svenskar. Då kändes det bra att kunna ta fram officiell statistik från Italien och kunna lugna många. Det innebär inte att det fortfarande är hemskt att äldre dör men då hamnar fokus på rätt sak och man kan skydda riskgrupper.
Rädsla är en farlig drivkraft, fortsätter hon.
– Jag såg hur det spred sig i Italien när man stängde ner.
– När falsk information får spridning i media handlar det ofta om en kombination av dåligt pålästa journalister och förekomsten av de som vill sprida fejknews.
Wegerup menar att det också kan handla om helt mänskliga faktorer som bidrar till spridningen.
– En del är även frustrerade över att vi i Sverige har valt en annan väg, vissa journalister kan vara sura att vi som bor i Sverige är ute och fria och att coronautbrottet hittills inte har inneburit att hela Sverige har kollapsat.
Trygghet försvann med nedstängningen
Nästa utmaning som väntar Italien är hur det ska bli möjligt att kunna öppna upp samhället igen på ett säkert sätt.
– En av diskussionerna som förekommer i Italien nu handlar om att de äldre ska släppas ut sist. 70-åringarna ska stanna inne längre, argumenterar man och i det avseendet verkar man ha lyssnat på hur Sverige gör.
Hur känner du nu inför att återvända och fortsätta att rapportera om corona i Italien?
– Det är en utmaning att ha varit med från första början. Det är både intressant och lite overkligt hur fort det hela accelererade. Det blev obehagligt med hela nedstängningen och den rädsla som spred sig i samband med den. För ju mer man stängde ned desto räddare blev folk och när allt är nedstängt så försvinner all normalitet. Det skapar inte trygghet utan en känsla av undantagstillstånd.
Wegerup vill dock inte ta ställning för eller emot karantäner utan vara neutral. Hon ser fram emot att skildra hur Italien ska komma igång igen och komma vidare efter krisen och påminner om att landet är en av de största ekonomierna i EU och en nation som står också svenskarna nära.
– Italien ligger närmare oss än Kina, både geografiskt och i våra hjärtan.
https://www.fplus.se/sa-skiljer-sig-italien-fran-sverige-man-har-verkligen-forsokt-radda-alla/a/2Gxx7r?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=fplus_politik&utm_term=fplus_politik