Därför kan tiotusentals svenska företag snart försvinna

Närmare 30 000 företag kan snart gå i graven och det fylls inte på med nya. Larmsiffrorna kommer från Småföretagarnas Riksförbund samtidigt som forskare och kommuner pekar ut flera problemområden. ”Företagarna vill helt enkelt inte lägga över regelbördan på sina barn”, säger Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarna, till fPlus.

Statistiken är talande: Familjeföretag står för en tredjedel av jobben och lika stor andel av BNP. Runt 40 procent av landets företagare är plus 55. Nu kommer larmen om att många äldre företagare inte kan, vill eller lyckas förbereda sig för att lämna över verksamheten till nästa generation. Enligt Småföretagarnas Riksförbund handlar det om tiotusentals företag som riskerar att gå under.

– Vi ser att det är många företagare som börjar komma upp i pensionsåldern samtidigt som ingen i familjen vill ta över verksamheten. Det mest bekymmersamma är att majoriteten av de företagen är aktiva i glesbygden. Det kommer inte bara bli ett hårt slag mot de enskilda företagen utan också ett hårt slag mot glesbygden. På många orter runt om i landet är det företagen som är drivande för att samhället ska hålla ihop, säger Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarnas Riksförbund.

”Konsekvenserna kan bli förödande”

För Jeanette Lindh Svanqvist, näringslivs- och tillväxtutvecklare i Bengtsfors kommun, är ägarskiftesfrågan en av de mest prioriterade. Ungefär 25 procent av företagen i Dalsland har ägare som är över 64 år. Om inte frågan om generationsväxlingar möts kan konsekvenserna bli förödande, menar hon.

– Vi måste ha högsta prioritet på frågan och agera direkt så att vi inte förlorar företag. Ska vi ha ett attraktivt samhälle, där man vill leva och bo behöver vi företag. Man behöver tillgång till service som till exempel snickare, rörmokare och handlare. Det handlar om attraktionskraften, säger hon och fortsätter:

– Småföretagen är stora arbetsgivare, vi vet redan att fyra av fem jobb skapas i småföretagen. Och det är såklart viktigt att vi fortsätter att få in skatteintäkter för att finansiera vår gemensamma välfärd.

Jeanette Lindh Svanqvist berättar att i Dalsland har kommunerna valt att möta frågan om generationsväxlingar tillsammans.

– I Dalsland är kommunerna ganska små och för att få mer hävstångseffekt och skapa större nätverk har vi valt att möta utmaningarna tillsammans. Ägarskiftesfrågan är en oerhört prioriterad fråga för oss. Det borde det vara i alla kommuner.

Krävs attitydförändring

Förutom att uppmärksamma vilken juridisk hjälp det går att få, skapa nätverk och få företagen att förstå sin betydelse för samhället handlar det även om att förändra attityder kring företagande bland unga, menar Jeanette Lindh Svanqvist.

Det finns unga som vill ta över. Men vi måste lyfta frågan om företagande tidigare och få de unga att se företagande som lika attraktivt som att vara anställd. Ska vi få till lyckade generationsväxlingar måste vi se till att både den äldre generationen och den yngre ser värdet i företagande.

Fylls inte på med unga företagare

Runt 2,4 procent av de som driver företag är mellan 15 och 24 år. Det är en siffra som varit relativt konstant de senaste åren och är alarmerande, menar Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarnas Riksförbund.

– Det är ett problem, inte bara för att vi behöver en ny generation företagare utan även för att företagarna blir äldre och det kommer att försvåra generationsskiften, säger han.

Bland unga svenskar mellan 18 och 29 år uppger 47 procent att de vill ha ett eget företag, enligt en undersökning som Sifo gjorde 2018 på uppdrag av Visma. Erik Sjölander menar att det är en myt att unga är lata och inte vill driva företag.

– Man har sagt så i alla år. Att den yngre generationen är mer lata. Men det stämmer inte alls. Det är snarare vår generation som har gett de yngre sämre möjligheter. Och vi vet att unga vill driva företag men många känner nog att det är för mycket regelkrångel som hämmar.

Lockas av anställningar

Att få unga väljer att bli företagare kan bero på att vi haft en positiv ekonomisk utveckling, konstaterar Mattias Nordqvist, professor i företagsekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping.

– Alternativkostnaderna för att starta företag blir då större vilket i sin tur kan göra att man lockas av en anställning istället då det upplevs tryggare.

För att bryta utvecklingen skulle satsningar för att möjliggöra för de som vill starta och driva företag att istället ta över etablerade företag kunna behövas, menar han.

– Det finns i dag väldigt mycket aktiviteter och riktade insatser kring startups men betydligt mindre fokus på det som underlättar för överlåtande mellan generationer – oavsett om det är inom familjen eller inte.

Erik Sjölander berättar att företagare som han varit i kontakt med uppmanat sina barn att söka anställningar istället för att ta över företaget.

– De vill helt enkelt inte lägga över regelbördan på sina barn. De vet hur tufft det är att driva företag och de oroas över den skattebörda som kommer läggas på dem när de vill ta över verksamheten, säger han och fortsätter:

– Men det handlar inte bara om föräldrarna utan även om den kommande generationen. Tänk själv att du är uppväxt med föräldrar som hela tiden jobbat och slitit hårt, aldrig tagit semester och blivit misstrodda av myndigheter. Det är inte något som du kommer vilja att ta över.

Viss naturlig avknoppning

Majoriteten av de företag som läggs ned när ägarna bestämmer sig för att sluta är till viss del en naturlig avknoppning från näringslivet, menar Mattias Nordqvist.

– De företag som redan är lönsamma, har en marknad och potential har lättare att få nya ägare. Men när man ser till de företagen som kan få en ny ägare är den viktiga frågan vem som blir ägare. Olika ägare har olika prioriteringar, intressen och värderingar.

Mattias Nordqvist menar att familjeföretag ofta definieras av att det finns ett aktivt synligt ägande.

– Ägare i familjeföretag är ofta operativt verksamma i bolaget och samtidigt väldigt engagerade i orten. Sedan är det även kopplat till en långsiktighet i verksamheten. Det finns ofta många fördelar att behålla företaget inom familjen, säger han.

Utjämningssystemet räddar inte landsbygden

Att det sedan den 1 juli är samma skatt vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till en närstående som till en utomstående, är välkommet men inte tillräckligt, menar Erik Sjölander.

– Det är ett faktum att familjeföretag drivs på ett unikt sätt. Man vill förvalta sitt arv och ge någonting bättre till kommande generation. De har generellt ett långsiktigt fokus och borde istället gynnas vid överlåtande.

Erik Sjölander hänvisar även till den politiska debatten om glesbygden och konstaterar att förändringarna i det kommunala skatteutjämningssystemet inte kommer att rädda landsbygden.

– Kommunalskatten kommer fortfarande att höjas på många håll i Sverige. Vi har framförallt ett stort behov av en attitydförändring kring företagande och företagens betydelse för vårt välstånd, säger han.

https://www.fplus.se/darfor-kan-tiotusentals-svenska-foretag-snart-forsvinna/a/K31X54?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=fplus_kommunkoll&utm_term=fplus_kommunkoll