Vården tar hjälp av flyget för att öka säkerheten.

Antalet flygolyckor har minskat med 90 procent i västvärlden de senaste 30 åren. Förklaringen är arbetet i vad man kallar en ”juste culture”.

– Nu vill vi införa samma sätt att arbeta med säkerhet och kvalitet inom vården, säger Robert Denkert, pilot på flygbolaget Thomas Cook Airlines, som tillsammans med SAS-piloten Peter Sundlöf startat företaget Safety Focus.

Flygets säkerhetssystem är upplagt på följande sätt:

Misstag från en pilot rapporteras genast i flygbolagets interna rapporteringssystem. Incidenter, små som stora, är grunden för ett proaktivt förbättringsarbete. Procedurer, rutiner och teknik synas för att misstag inte ska upprepas.

Försummelser bestraffas inte, om inte felet uppkommit på grund av ett medvetet handlande. Det rapporteras inte heller externt, så länge det inte är fråga om rena haverier. Då används ett haverirapportsystem, på samma sätt som Lex Maria-systemet inom vården.

– Det som saknas inom vården är det proaktiva förbättringssystem som vi har inom flyget. Om man gör fel inom vården är risken väldigt stor att man bestraffas. Yrkesgrupper berättar att det leder till att väldigt många händelser som skulle kunna leda till förbättringar aldrig rapporteras, säger Robert Denkert.

Mikaela Ridelberg bekräftar bilden. Hon har skrivit en avhandling om patientsäkerhet 2016 och arbetar som verksamhetsutvecklare inom närsjukvården i Örebro, bland annat med patientsäkerhet.

Under arbetet med sin avhandling noterade hon att det saknas en struktur för att skapa lärande inom den offentliga vården, trots att många arbetar mer och mer med patientdelaktighet och använder avvikelsesystem.

– Man jobbar sig inte igenom den här kulturen, tassar för mycket på tå för varandra och frågar sig inte varför något går fel. Det gör att man ofta stannar för tidigt och att få åtgärder görs på systemnivå, säger Mikaela Ridelberg.

Hon hoppas att arbetet som Safety Focus gör bidrar till ett mer transparent förhållningssätt.

– Det jag tycker är så bra, är att de kommer från en annan verksamhet och förhoppningsvis kan ge hälso- och sjukvårdspersonalen struktur och verktyg för att kommunicera kring det som går bra och dåligt. Sjukvården behöver instrument för att bryta igenom den här kulturen, så att alla blir mer öppna och kan lära av varandra. Det räcker inte att bara göra en händelseanalys, betonar Mikaela Ridelberg.

Företaget Safety Focus föddes efter att Robert Denkert och en god vän, som är läkare, diskuterade skillnader i säkerhetstänkande inom den offentliga vården och flyget, och insett att de var stora. Läkarvännen bjöd in honom att föreläsa på sjukhuset och även följa och analysera arbetet på en operationsenhet.

– Läkarna själva var väldigt intresserade och ville jobba vidare med detta, men det tog stopp på nästa nivå. Vi har förstått att det nästan är omöjligt att få komma in och testa och bli upphandlade som en liten privat entreprenör om man riktar sig mot den offentliga vården. Ingen vet hur man ska göra för att upphandla innovationer, säger Robert Denkert.

Istället tog de kontakt med privata vårdgivaren Aleris, där de nu håller på att ta fram ett internt rapporteringssystem, en säkerhetsmanual och sätta upp en organisation för det fortsatta arbetet.

Målet är att bidra till en bättre offentlig vård. Och det går att spara pengar, enligt Robert Denkert, och refererar till flyget.

– Om vi kan undvika 90 procent av misstagen, som inom flyget, så innebär det runt tolv miljarder kronor om året. Men vi tycker att den stora frågan handlar om att undvika att 3 000 människor dör och 100 000 skadas på grund av misstag, som beror på den mänskliga faktorn, säger han.

https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/offentlig-upphandling/battre-offentliga-marknader/varden-tar-hjalp-av-flyget-for-att-oka-sakerheten_715827.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2018-08-23&utm_campaign=nfsn