Svenska akutsjukhus sämst i Norden

Bäst är finländska sjukhus. Danska och norska lasarett skuggar medan svenska sjukhus är sämst. Produktiviteten är i genomsnitt 40 procent lägre på svenska sjukhus än på de finska lasaretten.
Det negativa resultatet förklaras av en lång tradition av hälso- och sjukvård som kretsar kring sjukhus med akutmottagningar i kombination med en primärvård som inte kan leverera i tillräcklig utsträckning. Konsekvensen är att svensken i högre grad söker sig till akuten än till primärvården, vilket gör vården dyrare än vad den behöver vara. En svag primärvård försvårar också att få en samlad bild av vård- och omsorgsinsatser. I Finland råder …
det omvända förhållandet. Här satsas mer resurser på primärvården och vårdhemssektorn, mindre på sjukhusen.

Därför behövs bättre ekonomisk styrning, omfördelning av resurser och personal och att man i större utsträckning gör en översyn av driftsformer och mäter produktiviteten för att kunna värdera effektiviteten i produktionen, visar studien.
Hög produktivitet sammanfaller ofta med prestationsersättningar, konkurrensutsättning och alternativa ägandeformer och går sällan ut över kvalitén, snarare tvärtom. Slutsatsen är att Sverige borde kunna bättre, att det finns utrymme för förbättringar på flera områden inom svensk sjukvård.
Det höll deltagarna med om, när tillståndet i svensk sjukvård fångades upp vid ett fullsatt seminarium i Stockholm.

Clas Rehnberg konstaterade att sjukvården fastnat i en struktur där stora resurser är låsta till sjukhusen. Samtidigt går utvecklingen åt motsatt håll i andra länder. Här utförs specialistvård inte sällan utanför sjukhusens verksamhet.
– Kanske borde vi ha en hårdare styrning av läkare och sjuksköterskor mot primärvården, reflekterade han.
Mot bakgrund av att sjukhusen slukar runt 40 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna är det angeläget att förbättra effektiviteten. Svenskt Näringsliv har i en tidigare rapport slagit fast att ökad produktivitet med 0,5 procent per år ger förutsättningar att klara åtagande i välfärden. 
– Därför är det viktigt att vi framöver ser över hur vi använder våra vårdresurser och jämför produktion, effektivitet och kvalitet med andra aktörer, sade Clas Rehnberg.
Måns Rosén, professor vid Karolinska Institutet och Göran Stiernstedt, regeringens utredare och ansvarig för rapporten ”Effektiv vård”, var på plats för att recensera rapporten.
De är inne på samma spår som Clas Rehnberg. Någonting måste göras åt vårdsystemet. Enligt Göran Stiernstedt så är grundproblemet att både patienter och läkare i alltför stor utsträckning söker sig till sjukhusen i stället för primärvården.
– Det gäller att utmana systemet, titta på känsliga frågor som till exempel läkarnas joursystem, inte bara pumpa in resurser utan att få någonting tillbaka.

Måns Rosén hakade på och vill se ett ökat intresse för produktivitet för att lokalisera brister.
Vid sidan av att bryta sjukhusfixeringen vill Rosén och Stiernstedt se en mer koncentrerad verksamhet, mer fokus på it samt öka beredskapen för förändringar hos sjukhusledningar.
Vd Thomas Berglund såg problemet ur privatsjukhuset Capios synvinkel. Hans erfarenheter är att det tar tid att utveckla stora system, som det inom sjukvården. Tröghet och konservatism gör att det kärvar.
– Dessutom är det alltid krishantering någonstans, nu senast på förlossningskliniker, som gör det svårt att föra över resurser från en sektor till en annan.
Capio försöker ständigt att effektivisera och höja kvalitén på verksamheten. Produktivitetskravet ligger på två procent per år. För att klara målet går mycket tid åt att se hur arbetet fungerar i vardagen. Perspektivet är att de anställda är till för patienterna.
– Vi ägnar för lite tid av arbetsdagen åt patienterna, 6-8 minuter per dag.

Istället tvingas läkare och sjuksköterskor grotta ner sig i journaldokumentation och en tidskrävande läkemedelshantering. I framtiden hoppas Thomas Berglund kunna öka produktiviteten genom att bland annat omfördela arbetsuppgifter och införa en standardstruktur vid journaldokumentation. Dessutom vill han ha mer fokus på vårdförloppet och kvalitetstänkande.
– Idag tar arbetsuppgifter som inte skapar värde för patienten för mycket tid.
En nyckelroll i förändringsarbetet har företagets chefer. Deras engagemang och förmåga att organisera arbetet är avgörande för att skapa arbetslust hos övriga medarbetare. Den positiva andan smittar av sig på patienterna som är mer nöjda, enligt Thomas Berglund.
– Starka, lokala chefer som motiverar de anställda att göra ett bra jobb är avgörande för högre produktivitet, sade han. 
Peter Ceder
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/valfard/svenska-akutsjukhus-samst-i-norden_647777.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2016-05-13&utm_campaign=nfsn&sid=820989434