Svensk mjölk är snart ett minne blott

Källa: Svenska Dagbladet website 2011.11.08
Makten över svensk matproduktion hamnar allt mer i händerna på utländska multinationella bolag. Nu senast genom Arlas uppköp av Milko. Risken är uppenbar att även Skånemejerier inom kort slukas av någon utländsk mejerijätte, skriver journalisten Gunnar Lindstedt (Veckans Affärer).

I det tysta raseras just nu Sveriges möjligheter att försörja befolkningen med mat. Många grisbönder har kroknat, och importen av fläsk når snart 50 procent. I vinter varnas också för risken att den inhemska produktionen av nötkött kommer att minska kraftigt till följd av nya EU-regler.
Men framför allt är det just nu mejerivarorna mjölk, smör och ost som flyttar utomlands.
Konsumenterna, inte minst i storstäderna, vill ha närproducerad mat som framställts på ett ekologiskt hållbart sätt. Matproduktionen måste dessutom bli mer lokal och småskalig för att klara framtidens krav på minskade koldioxidutsläpp och tilltagande energibrist. Att som i dag använda stora mängder olja …..
för att producera, paketera och transportera vår mat är ohållbart.
Det ligger därför i de svenska konsumenternas intresse att det svenska jordbruket kan fortsätta och att mjölkbönderna får rimligt betalt för sin mjölk. Även om maten kommer att kosta mer. Livsmedelsindustrin som kontrolleras av multinationella bolag och oligopol i handeln driver dock utvecklingen åt rakt motsatt håll.
Danska mejerijätten Arla har nu med Konkurrensverkets hjälp skaffat sig monopol på stora delar av den svenska marknaden genom att roffa åt sig mejeriföretaget Milko utan att betala ett öre. Milkos hårt pressade bönder är grundlurade och hoppas nu på Arlas barmhärtighet och ett högre mjölkpris så att de kan överleva.
Men att Arla i längden ska hämta mjölk på långa avstånd och i små volymer från Norrlands inland, samtidigt som Arla i Danmark har ett stort mjölköverskott som man behöver exportera, är helt osannolikt. Precis som man redan gjort med ost och smör kommer snart alltmer mjölk tas in från Danmark.
Arla lägger nästa år ner all osttillverkning i Falkenberg och flyttar den i stället till Danmark. Och storsäljaren Bregott (som nu får monopol i riket) tillverkas i Göteborg, men med smör som till 60–70 procent kommer från Danmark.
Reklamkampanjerna till trots; Arlas intresse för ekologisk produktion är lika med noll. I Danmark tillåts tvärtom korna äta genmodifierat foder från Argentina och Brasilien. Och när ogräset på sojafälten nu blivit resistent mot ogräsmedlet Monsantos Roundup tar man till atrazin och andra kraftigare bekämpningsmedel som sedan länge är förbjudna här. Vill vi ha detta i vår mjölk?
Med juridiska spetsfundigheter har Konkurrensverket godkänt Arlas framfart och demonstrerat sin totala impotens. Arla har försämrat lönsamheten för Milko och till slut fått mejeriföreningen på fall (på böndernas bekostnad). Men Konkurrensverket blundar för såväl prisdumpning som fula affärsmetoder.
Och i stället för att syna hotet om konkurs blir den Konkurrensverkets brasklapp för att godkänna Arlas monopol, eftersom konkurrensen ändå skulle upphöra. Arlas ”åtagande” att sälja mejeriet Grådö till en konkurrent är heller inget annat än ett slag i luften. Vem vill köpa ett mejeri utan tillgång till mjölk? Där Arla dessutom först får skrota produktionskapaciteten?
Konkurrensverkets flathet kommer att leda till att inte bara Milko försvinner. Småmejerier som Gefleorten, Falköpings mejeri och Norrmejerier blir nu helt beroende av Arlas goda vilja, och ser antagligen ingen annan möjlighet än att också gå upp i Arla. Arlas enda kvarvarande konkurrent, Skånemejerier, blir säkerligen föremål för nästa attack och risken är uppenbar att även Skånemejerier inom kort slukas av någon utländsk mejerijätte.
I stället för lokal produktion och möjligheter till självförsörjning har vi då en situation där makten över vår matproduktion – nöt, fläsk och mjölk – till stor del ligger i händerna på utländska multinationella bolag. Samtidigt som jordbruken i Sverige försvinner och tusentals människor blir utan jobb. Måste utvecklingen gå så långt att det blir ren fysisk varubrist innan någon ska vakna?