Skilda världar i British Columbia och Sverige

Vancouver i provinsen British Columbia i Kanada är en rik, välmående och vackert belägen stad med Stilla Havet i väster och snöklädda berg i norr. Men sedan 2014 har Vancouver och British Columbia drabbats av en djup opioidkris, främst genom Fentanyl, betydligt mer omfattande än den vi sett i Sverige och med en ökande och mycket hög dödlighet som följd. Även användningen och dödligheten av metamfetamin är hög. Nya data visar att narkotikadödligheten 2021 är den högsta någonsin.

Bara ett par kvarter från de flotta affärskvarteren i cityfinns den totala misären där trottoarerna fylls av hemlösa, narkotikaberoende och psykiskt sjuka som bor i små tält, under presenningar eller bara ett paraply och ett skynke, där drogerna flödar och våldet och döden är ständigt närvarande.

Sättet man valt att möta krisen skiljer sig mellan British Columbia och Sverige. Att göra jämförelser av olika länders nivå av missbruk och narkotikadödlighet är förenat med svårigheter då statistik och rapportering skiljer sig. Utifrån tillgängliga data kan ändå en jämförelse göras som ger en grov bild av skillnaderna.

I British Columbia med 5,2 miljoner invånare finns 101 000 personer med opioidberoende[i]. Till det kommer personer med metamfetamin- och kokainberoende, oklart hur många. I Sverige med 10,3 miljoner invånare bedöms drygt 30 000 ha ett narkotikaberoende, alla kategorier.[ii] Det betyder att det i högriskgruppen finns 1 940 per 100 000 invånare i BC att jämföra med 300 i Sverige.

En jämförelse av narkotikadödligheten visar på samma skillnad, 42,8 dödsfall per 100 000 i BC mot 6,4 i Sverige.[iii] Medan dödligheten minskat i Sverige sedan 2015 har den ökat dramatiskt i BC.

Om narkotikasituationen skiljer sig gäller detsamma för narkotikapolitiken. Cannabis är legaliserat sedan 2018. I BC vill provinsregeringen därtill avkriminalisera all narkotika vilket kräver ett federalt beslut. I praktiken har dock en avkriminalisering redan införts i BC. Polisen har nu direktiv att inte arrestera människor för mindre innehav. Åklagarmyndigheten har i direktiv till åklagare sagt att fokus ska ligga på grova narkotikabrott och i övrigt tillämpa alternativa åtgärder för mindre innehav och brott.

En jämförelse av skadereducerande insatser visar också på stora skillnader.
I båda länderna finns LARO-program[iv] och sprututbyten, men där omfattningen skiljer sig då högriskgruppens storlek skiljer sig. Antalet LARO-patienter i BC är 470 per 100 000 mot cirka 40 i Sverige[v], antalet utdelade sprutor i BC är 336 000 per 100 000 mot 9 600 i Sverige.

När det gäller utdelning av Naloxon som är ett motmedel vid opioidöverdoser, är det svårt att jämföra, men den började långt tidigare och har större omfattning i BC än i Sverige. Den avgörande skillnaden är dock ett antal andra insatser.

I BC finns sedan många år har brukarrum. Det första öppnade i Vancouver 2003 och är i nuläget 42 huvudsakligen i de större städerna Vancouver och Victoria. Till det kommer ett okänt antal enklare brukarrum som drivs i annan regi i samband med härbärgen och lågtröskelboenden. I Sverige finns ännu inga brukarrum.

Ett program med legal förskrivning (Safe supply) och distribution genom särskilda obemannade automater har med stöd av federala myndigheter påbörjats för ett visst antal patienter. Cheyenne Johnson, chef för B.C. Centre for Substance Use förklarar varför för CBC News:
”Vi måste möta narkotikaberoende där de befinner sig och förse dem med de typer av mediciner som matchar den grad av tolerans som deras användning av gatudroger har resulterat i.”

Man menar att varje form av kontroll eller begränsning skapar stigma och en barriär. Därför ska legalt förskriven narkotika kunna fås genom särskilda automater, MySafe-maskiner med biometrisk identifieringsteknologi som syftar till att utgöra en låg tröskel vilket stödjer oberoende och ger människor tillgång till säkra droger utan stigma eller döma.

Andra insatser är utdelning av stora mängder av olika typer av verktyg/utrustning för att kunna inta narkotika på ett säkrare sätt.[vi]

I British Columbia har man således genomfört flera av de åtgärder som många kritiker till den svenska restriktiva politiken vill se genomförda hos oss. Ser man till resultaten i form av narkotikadödstal är de nedslående.
Trots alla dessa åtgärder har dödstalen fortsatt att stiga och är i BC mer än sex gånger så höga per 100 000 som i Sverige.

I förhållande till högriskgruppens storlek är dödligheten dock densamma. Dödligheten är sex gånger högre i BC, men det är också högriskgruppen storlek. Sverige har således lyckats bättre med att begränsa omfattningen av narkotikaanvändningen och gruppens storlek, men inte att minska dödligheten i den.

En möjlig slutsats skulle därför vara att det är högriskgruppens storlek som har betydelse för antalet dödsfall snarare än åtgärderna. Av avgörande betydelse är därför vilka insatser och åtgärder som kan minska högriskgruppens storlek och inte bara riskerna för gruppen.

Narkotikapolitik är komplex, ingen modell är perfekt. Målet torde vara detsamma, att förebygga och begränsa risker, skadeverkningar och dödsfall av narkotikaanvändning. Frågan är bara hur.

British Columbia har valt att acceptera och normaliseraanvändning av narkotika och ha en strategi helt inriktad på långtgående skadebegränsande insatser. Sverige har valt en restriktiv modell för att inte acceptera och normalisera utan i stället begränsa användningen och där vissa skadebegränsande insatser är ett komplement.

• Fotnoter: [i] Personlig information dec 2021 från Jane Buxton, medicinsk chef för BC Center of Disease Control.
[ii] Drogutvecklingen i Sverige 2019, CAN. Här används begreppet svårt substansbrukssyndrom. Siffrorna är osäkra då någon kartläggning inte gjorts under senare år.
[iii] Dödlighet i överdoser 2021, BC Coroners Service, 9/2 2022 och Folkhälsomyndigheten (narkotikarelaterad dödlighet som rapporteras till EMCDDA).
[iv] Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende med metadon och buprenorfin under kontrollerade former.
[v] Antalet LARO-patienter är en bedömning av Socialstyrelsen. Exakta uppgifter om antalet saknas.
[vi] BC Harm reductions strategies and services, Policy Indicators Report 2019.

https://drugnews.se/2022/02/11/skilda-varldar-i-british-columbia-och-sverige/