Europa planerar månlandning 2018

De första idéerna till projektet Lunar Lander tog form för två år sedan, och har främst drivits av EADS-företaget Astrium i Bremen. Tanken är att skicka iväg Lunar Lander från ESAs uppskjutningsbas i Kourou. 40 dygn senare ska månlandaren ha lagt sig i omloppsbana runt månen.
Sedan har farkosten 88 dygn på sig att samla in och analysera data om vilken plats som kan vara mest lämplig att landa på. Till sin hjälp ska Lunar Lander själv rita upp en karta över landningsplatsen och automatiskt avgöra lämpligaste ställe att sätta ner benen på.

Under den 90 sekunder långa landningsfasen tar Lunar Lander bilder och har två tillfällen på sig att ändra kurs om det skulle behövas. Sedan sker landningen med en …Atikeln fortsätter 
  hastighet på 1 – 3 m/s.
Tekniken att fatta beslut själv och utföra moment automatiskt har Astrium utvecklat när man tog fram den europeiska transportkapsel ATV för leveranser av förnödenheter till rymdstationen ISS.
När Lunar Lander parkerat sig på månens sydsida släpper den ut ett liten fyrhjulsdrivet fordon, stor som en leksaksbil, som kör omkring kring månlandaren och undersöker de närmaste omgivningarna.
I sex månader hoppas forskarna att månlandaren och dess lilla fordon ska ha kapacitet att sända vetenskapliga data om förhållandena på månens sydpol.
Ger ledningen för ESA klartecken vid mötet om några veckor kan Lunar Lander skickas iväg 2018. Kostnaden uppskattas till mellan 90 och 100 miljoner euro. 45 procent av kostnaden väntas Tyskland ta. Astrium får då en tung roll i projektet.