Så kan kilogrammet banta

Sedan 1889 är den internationella definitionen av kilogrammet en platina-iridiumcylinder i ett valv i Sèrves utanför Paris. Det mytomspunna referenskilot har även 40 kopior som spridits över världen för att standardisera massa. En av dem är  Rikskilogrammet hos SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut, i Borås. Haken är att de 41 referensvikterna inte håller samma vikt längre.
I en artikel i den vetenskapliga tidsskriften Metrologia beskriver forskare vid brittiska Newcastle University visat hur platina-iridumytor med tiden får beläggningar i form av kolväteföreningar. De har gjort mätningar med hjälp av så kallad röntgenfotoelektronspektroskopi, XPS, och bedömer att referenskilot i Paris är några tiotals mikrogram tyngre än när standarden för massa en gång slogs fast. Dessvärre har de  40 kopiorna inte förändrats i samma takt och kan därför skilja sig från varandra och från originalet, enligt forskarna.
-Vi talar om väldigt små förändringar – mindre än 100 mikrogram. Men massa är en så fundamental enhet att även den här väldigt lilla förändringen är betydelsefull, säger forskningsledaren Peter Cumpson i ett uttalande.
Fast forskarna säger sig ha hittat en effektiv metod att få ner kilogrammen i matchvikt igen. Det är bara att utsätta ytan för en blandning av uv-ljus och ozon så ”tvättas” kolvätena bort.
Andra forskningsgrupper har under åren försökt ersätta det gamla standardkilot och de 40 kopiorna. Idealet vore att definiera massa i termer av grundläggande fysik. Massan av ett bestämt antal atomer av ett visst ämne till exempel. Men än så länge inget förslag godkänts av den internationella standardiseringsorganisationen som ansvarar för kilogrammet.
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3613883.ece