Leif Johansson: ”Hade aldrig kunnat gissa att Spotify skulle lyckas så bra”

Källa: nyhetsbrev Svenskt Näringsliv 2020.10.09

Svensk familjepolitik är en riktig konkurrensfördel. Men vi investerar för lite i grundforskning och hemfaller åt kortsiktig sifferexercis på infrastruktursidan. ”Vi håller på att schabbla bort det” säger Leif Johansson, ordförande i AstraZeneca, i ett samtal med Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.

Leif Johansson har gjort en lång resa inom det svenska näringslivet, från 70-talets industrisatsningar till dagens toppmoderna AstraZeneca. Han har kallats både nestor och en av Sveriges största industriledare. Under många år var han vd på Electrolux och Volvo för att sedan axla ordförandeskapet i Ericsson och AstraZeneca. I ett samtal med Jan-Olof Jacke ger han sin syn på hur Sverige kan bli ett mer attraktivt investeringsland.

Du har varit med och fattat många stora investeringsbeslut. Hur bör länder tänka för att attrahera investeringar?

– Det är vanligt att stora företag förhåller sig relativt analytiskt till detta. Man gör en tabell över fördelar och nackdelar i respektive land, som man viktar. Jag har suttit i möten där vi sammanfattat betygen i en poängskala: ett land får 28 poäng vilket är bättre än 25 poäng, och så vidare. Då brukar det bli omkring 25 punkter som man tittar på. Alla dessa 25 punkter – skatter, utbildning, infrastruktur, tillstånd och så vidare – behöver våra politiska ledare arbeta med, för att se till att Sverige har en bra score. Och man bör göra det långsiktigt, för samma 25-punktslista kommer att vara aktuell framöver.

En punkt som är viktig för AstraZeneca är när Sverige gör det dyrare att bedriva kliniska prövningar samtidigt som andra länder gör tvärt om.

– Sverige har ett bättre investeringsklimat idag än på mycket länge, men samtidigt finns mycket att arbeta med.

Irland har arbetat uthålligt med de här frågorna. Hur jobbar det landet?

– Irland har dragit till sig många av de stora bolagen genom låga skatter på huvudkontor. Andra länder ger lokal skattebefrielse under tio år för att underlätta finansiering. I Sverige har vi ett system med expertskatter som är värt att bygga vidare på.

Johansson anser att det finns en ökad ovilja att endast konkurrera med skattesatser, framförallt inom EU, och pekar på andra möjligheter för Sverige.

– Det har till exempel visat sig att det är rätt så lätt att attrahera unga forskar- och teknikfamiljer till Sverige eftersom vi har en bra familjepolitik. Men då får man gärna se till att dessa människor också stannar. De som är i Sverige och doktorerar borde automatiskt få stanna. Tyvärr blir det ofta tvärt om.

Johansson lyfter också fram de så kallade patentboxarna, som innebär skattesubventioner till forskning och utveckling som leder till patent. Många länder, dock inte Sverige, använder patentboxar som ett redskap för att locka till sig kunskapsintensiva företag.

– Sverige har goda förutsättningar på det här området – vi har till exempel en väldigt avancerad tillverkningsindustri. Och det är här jag tror att vi måste bygga vår konkurrenskraft långsiktigt: med utbildning, bra infrastruktur och satsningar på forskning och utveckling. Digitaliseringen är till vår fördel i detta: avstånden krymper och vår geografiska placering är inte ett stå stort hinder längre.

Det är intressant detta att digitaliseringen förkortar avstånden. Då blir ju digital infrastruktur en viktig fråga.

– Ja, jag hade gärna sett att Sverige låg först med fiberutrullning och 5G. Vi är ju dessutom ett land med hög kompetens inom det digitala. Så det är synd att vi inte investerar som vi borde i digital infrastruktur.

Johansson vill också slå ett slag för höghastighetsbanor.

– Jag tycker att man ska bygga höghastighetsbanor mellan de stora städerna och jag tror att vi ska göra det med ett 100 års perspektiv. Den sortens investeringar ska man se på riktigt lång sikt, hur vill vi att vårt land ska utvecklas? Sedan ska man naturligtvis räkna lite också, men inte så att man glömmer bort syftet och det långa perspektivet.

Svenskt Näringsliv arbetar med ett superspännande projekt om hur vi ska klara elektrifieringen på sikt. Jag tycker att man ser tendenser från politikens håll att samhället och näringslivet finns till för energisystemet snarare än tvärtom.

– Ja, vi hade alla förutsättningar att vara konkurrenskraftiga inom detta område, men vi håller på att schabbla bort det. Man bygger inte ut effektlinjerna, utan man hoppas det håller. Samtidigt avvecklas enorma mängder baskraft, och i slutändan försämras våra förutsättningar att vara ledande på miljöområdet. Jag trodde aldrig att jag skulle höra om företag i södra Sverige som drar sig för att investera för att de är för att de är osäkra om det finns tillräckligt med energi och effekttillgångar.

Du lyfter fram utbildning och forskning som avgörande för att attrahera investeringar. Vill du utveckla detta? Du har ju du varit involverad i ett antal kunskapsintensiva företag.

– Det är naturligt för oss som företag att fokusera på högre utbildning, men det viktiga arbetet startar redan i grundskolan. Vi har haft riktiga djupdykningar i grundskolan vad gäller matematik och så kan det inte fortsätta. Hela befolkningen måste kunna räkna och se hur saker och ting fungerar, det är fundamental kunskap för en nation. Sedan så behöver vi god yrkesutbildning och universitetsutbildning också. Det svenska studiemedelssystemet – som gör att alla som vill kan läsa vidare – är en fantastisk långsiktig investering, som gett mycket till Sverige som land.

Johansson vill se att utbildningsystemet anpassas mer utifrån vad som efterfrågas av samhället.

– Vi behöver också göra ytterligare satsningar inom forskning och utveckling. Idag landar vi på drygt tre procent av BNP. Huvuddelen av detta kommer från de stora svenska företagen och en betydligt mindre del är statligt finansierat. Jag skulle vilja se att vi dubblar de statliga investeringarna i den naturvetenskapliga forskningen. Om man tittar på delvis jämförbara länder, som Israel och Sydkorea, så satsar de betydligt mer – runt 4,5 procent av BNP – på forskning än vad vi gör.

För flera år sedan hade jag en diskussion med en tidigare Sandvik-chef, om grund- och basforskning kontra tillämpad forskning. Vi hade lite olika syn på detta. Min var att om vi inte har grund- och basforskning har vi ingenting att utföra tillämpad forskning på. Han tyckte tvärt om. Man kan också gå smalt eller brett. Ett litet land kan ju inte vara bäst på allt.

– Vi kan aldrig riktigt förutse vad forskning leder till. Ta till exempel laser, som ursprungligen var ett teoretiskt fysikexperiment – nästan matematiskt – som sedan kom att bli ett fysikaliskt praktiskt experiment. Sedan 30 år kan man till exempel använda den kunskapen vid ögonkirurgi. Så jag vill inte göra en så tydlig distinktion mellan grund- och tillämpad forskning. Det hänger ihop.

När det gäller akademisk forskning bör man gå på kvalitet och vattna där det växer, anser Johansson.

– Har man världens bästa kvantfysiker i sitt land – ge dem pengar och låt dem köra på. Är de inte världsbäst längre – ge pengarna till någon annan.

Sedan kan man tänka samhällsvetenskaplig kontra naturvetenskaplig forskning. I någon mån måste man välja, även om det finns mycket värdefullt i det tvärvetenskapliga.

– Hade du och jag satt oss ner för tio-tolv år sedan och tittat på olika bolag hade vi aldrig kunnat gissa att exempelvis Spotify skulle lyckas så bra. Varför startades Spotify? Eftersom unika människor hade unika idéer som inte var förutsägbara. Man kan inte fokusera på endast ett segment. Vill man hitta de riktiga stjärnorna måste man vattna lite överallt där det växer.

Leif Johanssons önskemål för ökade investeringar:

• Satsa långsiktigt på infrastrukturen
• Investera i den naturvetenskapliga forskningen
• ”Vattna där det växer”
• https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/ekonomisk-analys/leif-johansson-hade-aldrig-kunnat-gissa-att-spotify-skulle-lyckas_1149679.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=Nytt%20från%20Svenskt%20Näringsliv